Rättvis handel

Skriftlig fråga 2022/23:394 av Aida Birinxhiku (S)

till Statsrådet Johan Forssell (M)

Målet för den svenska handelspolitiken har länge varit att stå upp för en rättvis handel. De flesta partier i riksdagen är rörande överens om att den globala handelns fördelar måste komma alla till del. Det är en förutsättning för att upprätthålla legitimiteten och acceptansen för frihandel i tider av ökad protektionism.

Den ekonomiska globaliseringen har varit snabb, men politiken har i flera avseenden hamnat på efterkälken. Därför har tidigare socialdemokratiska regeringar drivit en handelspolitik som fördelar globaliseringens vinster mer rättvist. En sådan handelspolitik värnar bland annat miljö, klimat och social trygghet. Sverige har genomgående visat att det är möjligt att förena en fri och öppen handel med exempelvis höga miljökrav och ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter.

Behovet av en rättvis handel framgick tydligt av det tidigare målet för handelspolitiken. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24) föreslog regeringen emellertid att målet för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande, som riksdagen tidigare har fattat beslut om, ska upphöra att gälla och övergav just den del som handlar om en rättvis handel. Vi socialdemokrater reserverade oss naturligtvis mot förslaget.

Därutöver konstaterar företrädare för Moderaterna att Moderaterna inte längre står upp för en rättvis handel. Det framgick klart och tydligt när näringsutskottets betänkande NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv debatterades i kammaren. Den moderate riksdagsledamoten framhöll då att en rättvis handelspolitik innebär fler pålagor för företagen och gör det svårare att göra affärer.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Johan Forssell:

Står statsrådet och regeringen bakom målet om en rättvis handel?