rättsväsendet

Skriftlig fråga 1999/2000:308 av Jonsson, Sofia (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-30
Anmäld
1999-12-07
Besvarad
1999-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 november

Fråga 1999/2000:308

av Sofia Jonsson (c) till justitieminister Laila Freivalds om rättsväsendet

Sedan mitten av 1900-talet har utredningar och påtryckningar från regeringen pågått för att minska kostnader för rättsväsendet i Sverige. Försök har gjorts med att lägga ned flera av tingsrätterna, speciellt vid de mindre orterna vilket skulle ge dåliga konsekvenser för rättsväsendet.

Över hela landet finns diskussioner och oro över hur det ska gå, främst för de mindre tingsrätterna. En oro som är befogad eftersom regeringen i sin budgetproposition tydligt ger uttryck för en centralisering av rättsväsendet. Det står inte tydligt, men tolkas av många som ett dolt nedläggningsförslag.

Närheten och tillgängligheten till tingsrätterna är avgörande. Genom ett väl utbyggt nät av tingsrätter kan onödiga resor och tidsspillan undvikas. Detta är viktigt också för rättssäkerheten. Ett mer centraliserat domstolsväsende riskerar redan nu att alltför långa handläggningstider blir längre, med konsekvenser t.ex. för vittnesmålens trovärdighet när lång tid gått. Lokalt förankrade tingsrätter har ett betydande värde för rättsskipningen, bl.a. tack vare den person- och lokalkännedom som de små tingsrätterna besitter.

I Örebro län har vi fyra väl fungerade tingsrätter. Tingsrätter finns i Örebro, Karlskoga, Lindesberg och Hallsberg. De är alla viktiga för att hela länet ska ha en väl fungerande rättsorganisation.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att säkra de fyra tingsrätterna i Örebro län?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:308 besvarad av

den 8 december

Svar på fråga 1999/2000:308 om rättsväsendet

Justitieminister Laila Freivalds

Sofia Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra de fyra tingsrätterna i Örebro län.

Regeringens utgångspunkter är att medborgarna i hela landet ska ha tillgång till en dömande verksamhet med hög kvalitet, hög effektivitet och hög tillgänglighet. Viktigt är också att säkerställa domstolarna som attraktiva arbetsplatser. Medborgarnas krav på domstolarna är högre nu än tidigare samtidigt som domstolarnas uppgifter bl.a. efter inträdet i den europeiska unionen är betydligt vidare och svårare. En viktig uppgift för regeringen är därför att säkerställa att domstolarnas organisation och arbetsformer motsvarar alla dessa förväntningar och förändringar. Förändringar i befolkningsunderlaget, ny teknik, bättre kommunikationer m.m. utgör också skäl att se över domstolarnas verksamhet.

Den diskussion som för närvarande pågår om de framtida formerna för domstolsväsendet är viktig. Olika lösningar har övervägts. En lösning är att bedriva verksamhet i flera domstolar med en gemensam domkrets. En sådan konstruktion gör det möjligt att samla specialmål till en del enheter och förstärka vid sjukdom och semestrar. Den ger också möjlighet till att utjämna arbetsbördan vid toppar samtidigt som det stora flertalet mål av mer normalt slag även fortsättningsvis handläggs vid de nuvarande enheterna. När domstolarna är belägna i närheten av varandra kan med en sådan ordning mål som ställer särskilda krav fördelas till den domstolsenhet som har särskild kompetens, utan att det får negativa konsekvenser för medborgarna när det gäller tillgängligheten. När det å andra sidan gäller domstolar med speciella geografiska förhållanden kan i stället de domare som har särskild kompetens tillfälligt förstärka den domstol som har behov av det.

Moderniseringsarbetet inriktas också på att utveckla en beredningsorganisation anpassad till respektive domstols behov. Målunderlag, specialiseringsgrad m.m. innebär att verksamheten vid olika domstolar har behov av beredningsorganisationer som är olika utformade. På flera håll i landet genomförs försök med förändrad beredningsorganisation. Försöken har visat att det finns behov av förändringar av domstolarnas inre organisation. De arbetsformer som prövas ger också möjlighet att på ett bättre sätt ta till vara alla personalkategoriers kunskaper och erfarenheter.

När det gäller de fyra tingsrätterna i Örebro län har Lindesbergs tingsrätt en omfattande samverkan med Karlskoga tingsrätt enligt en mellan domstolarna upprättad plan. Örebro och Hallsbergs tingsrätter omfattas av en försöksverksamhet med gemensam lagman. Försöksverksamheten är för närvarande föremål för utvärdering.

Kraven på en modern domstolsorganisation kan innebära att vissa tingsrätter läggs samman med andra, t.ex. när målunderlaget är alltför litet för att skapa bärkraftiga domstolsenheter eller när domstolarna ligger geografiskt nära varandra. Om en sådan förändring i organisationen ska ske kommer regeringen självklart att anmäla detta till riksdagen (se bet. 1998/99:JuU1).

Regeringen avser att i vår presentera en handlingsplan till riksdagen där regeringens syn på det framtida domstolsväsendet och hur regeringen avser att gå fram för att åstadkomma ett modernt domstolsväsende kommer att redovisas. Jag förutser att två av de viktigaste komponenterna i en sådan handlingsplan kommer att vara genomförandet av stegvisa domkretsreformer och genomförandet av en stark inre beredningsorganisation.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.