rättsväsendet
Skriftlig fråga 1999/2000:1222 av Jacobsson, Magnus (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-07-20
- Besvarad
- 2000-08-17
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1222
av Magnus Jacobsson (kd) till justitieminister Laila Freivalds om rättsväsendetUnder senare tid har stora strukturella förändringar inom rättsväsendet genomförts vilket lett till att antalet civilanställda minskats.
Tyvärr verkar inte detta leda till de önskade effektiviseringsvinster som regeringen eftersträvat, utan snarare lett till en alltmer uppenbar resursbrist inom hela rättsväsendet.
Konsekvensen för Västmanlands län är att polismyndigheten finner det svårt att rekrytera poliser till den norra delen av länet. Enligt uppgift får exempelvis vissa miljöärenden vänta i upp till tre år innan någon åtgärd vidtas.
Nyligen visade det sig också vid ett rån i Sala att polisen på grund av resursbrist inte kan ingripa, trots att de befinner sig på brottsplatsen.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att förstärka rättsväsendet i Västmanland?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1222 besvarad av
den 17 augusti
Svar på fråga 1999/2000:1222 om rättsväsendet
Justitieminister Laila Freivalds
Magnus Jacobsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förstärka rättsväsendet i Västmanland.
Regeringen har som en av sina prioriterade frågor att rättsväsendet ska förstärkas och fortlöpande utvecklas mot bakgrund av samhällsutvecklingen och medborgarnas anspråk på ett väl fungerande rättssystem. Rättstryggheten och rättssäkerheten kräver ett effektivt rättsväsende med genomgående hög kompetens. Domstolsväsendet ska leva upp till högt ställda verksamhetskrav och reformarbetet ska inriktas på att renodla arbetsformer och arbetsuppgifter. Åklagarväsendet ska ytterligare förstärka och renodla åklagarrollen. Inom polisen ska utvecklingen med en koncentration av den lokala polisverksamheten till närpolisområdena fortsätta. Fler brott ska klaras upp.
Riksdagens beslut om 2000 års ekonomiska vårproposition innebär att rättsväsendet tillförs 1 miljard kronor 2001, 1,5 miljarder kronor 2002 och 1,6 miljarder kronor 2003. Det är den enskilt största satsningen på rättsväsendet någonsin. Dessutom har regeringen den 27 juli i år beslutat att tillföra polisen 200 miljoner kronor extra för att redan under innevarande år möjliggöra särskilda insatser vid de myndigheter där resursbehovet är särskilt stort. Det är Rikspolisstyrelsens uppgift att närmare bestämma hur dessa extra resurser ska användas och vilka myndigheter som främst kommer att få del av dem. Regeringen har tillkännagivit att den avser att noga följa rättsväsendets verksamhet och återkomma till riksdagen om de ytterligare insatser som krävs för att verksamheten ska svara mot de krav som riksdag och regering ställer.
Jag har vid flera tillfällen sagt att det minskade antalet poliser inte är acceptabelt. Jag vet att flera polismyndigheter uppfattar bristen på poliser som det största problemet och inte bristen på ekonomiska resurser. Det är därför nödvändigt att Polishögskolan utnyttjar sin utbildningskapacitet maximalt. Den nya polisutbildningen i Umeå kan också bidra till att främja rekryteringen av poliser i Norrlandslänen. Jag anser att det på sikt är önskvärt att förlägga polisutbildning till ännu en eller kanske flera orter.
I sin fråga påstår Magnus Jacobsson att polisen nyligen på grund av resursbrist inte kunde ingripa vid ett rån i Sala. Enligt vad jag har inhämtat är det påståendet felaktigt. Polismännen gjorde den taktiska bedömningen att det skulle ha varit förenat med mycket stor fara för dem att ingripa direkt mot de misstänkta gärningsmännen som hade sprängt två bankboxar. Polisens agerande i fallet har således inget samband med resursfrågan.
Regeringen prioriterar sedan flera år bekämpningen av bl.a. våldsbrott och miljöbrott. Svårigheterna att komma till rätta med brott mot miljön har uppmärksammats alltmer under senare år. Därför beslutade regeringen i oktober 1998 om en ny och vidareutvecklad miljöbrottsstrategi. Riksdagen har på regeringens förslag beslutat om särskilda satsningar på miljöbrottsbekämpningen. För innevarande år har åklagarorganisationen särskilt för detta ändamål fått en förstärkning på 13 miljoner kronor. För 2001 får den ytterligare 10 miljoner kronor. Polisen har för i år fått 21 miljoner kronor som delvis ska användas för bekämpandet av miljöbrott. Riksåklagaren har i samarbete med Rikspolisstyrelsen på regeringens uppdrag utvecklat en ny och flexibel organisation för miljöbrottsbekämpning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.