Rättssäkerheten vid utvisningar till Turkiet
Skriftlig fråga 2020/21:3078 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-02
- Överlämnad
- 2021-06-02
- Anmäld
- 2021-06-03
- Svarsdatum
- 2021-06-09
- Sista svarsdatum
- 2021-06-09
- Besvarad
- 2021-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
I fler än ett uppmärksammat fall i medierna har kurder utvisats till Turkiet. Enligt kurdiska organisationer i Sverige rör det sig om ett trettiotal aktuella ärenden. Migrationsverket utfärdar beslut om utvisning efter att de fått hemligstämplad information av Säkerhetspolisen (Säpo) om att en person utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Varken Migrationsverket, Migrationsöverdomstolen eller den utvisningshotade personen får ta del av allt underlag som Säpo har i ärendet.
Förutom utvisning kan beslut inkludera besöksförbud i Sverige under tio år. I de uppmärksammade fallen är det även makan eller maken till personen som misstänks utgöra ett säkerhetshot som blivit utvisad. Det vi vet om de svenska medborgarna med kurdisk bakgrund som stämplats av Säpo, och fått sin maka eller make utvisad på grund av detta, är att de sympatiserat med det turkiska vänsterpartiet HDP, ett demokratiskt parti med koppling till flera svenska riksdagspartier såväl som regeringen.
Detta väcker frågor om samarbetet mellan Säpo och den turkiska säkerhetstjänsten. Det är ett problem ifall underrättelseutbyte baseras på enskilda människors aktiviteter för att stödja demokratiska partier, vilket de har rätt till enligt svensk grundlag. Att allmänheten inte får ta del av Säpos utbyte med den turkiska säkerhetstjänsten är rimligt, men kritik uppstår när enskilda personer stämplas för händelser som inte är kriminella och sedan får sin maka eller make som söker uppehållstillstånd utvisad på grund av detta.
Civilsamhällesorganisationer som Amnesty har påtalat vikten av att en person som fått beslut om utvisning får ta del av grunden för det, vilket är nödvändigt för att upprätthålla principer om proportionalitet och global säkerhet. Att den utvisningshotade personen i huvudsak ska få ta del av Säpos yttrande anser även tjänstemän på Migrationsverket.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att säkerställa att auktoritära regimers uppfattning om demokratiska partier inte påverkar beslut om uppehållstillstånd i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3078 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:3078 av Håkan Svenneling (V)
Rättssäkerheten vid utvisningar till Turkiet
Håkan Svenneling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att auktoritära regimers uppfattning om demokratiska partier inte påverkar beslut om uppehållstillstånd i Sverige.
När Säkerhetspolisen befarar att en utlänning kan utgöra ett säkerhetshot gör myndigheten en egen utredning. Utifrån vad som är känt om personens bakgrund, kontakter eller egna aktiviteter i Sverige eller utomlands gör Säkerhetspolisen sedan en bedömning av om personen kan komma att ägna sig åt säkerhetshotande verksamhet. Varje fall prövas individuellt. Bedömningen kan vila på information som inhämtats såväl nationellt som internationellt och som därefter bearbetats och analyserats. I arbetet ingår att göra bedömningar av hur tillförlitliga källorna är och huruvida informationen är korrekt. Det är också viktigt att påpeka att det i slutändan inte är Säkerhetspolisen som avgör vilken information som ska ligga till grund för beslutet eller domen. De fall som inte överklagas avgörs av Migrationsverket och de fall som överklagas avgörs ytterst av domstol.
Säkerhetspolisen har ett omfattande nationellt och internationellt samarbete. I det internationella samarbetet är samverkan tätast med säkerhetstjänster i de nordiska länderna, inom EU och övriga västländer. En stor del av samarbetet handlar om utbyte av erfarenheter och information. I sammanhanget bör även framhållas att EU:s medlemsstater har beslutat om en gemensam förteckning över personer, grupper och enheter som deltar i terroristhandlingar. Med Turkiet finns ett polissamarbete som handlar om att utbyta information, men till detta finns även ett antal vägransgrunder vilket innebär att inte all information måste lämnas. Regeringen har därtill vid ett antal tillfällen avslagit Turkiets begäran om rättslig hjälp då ärendena visat sig strida mot våra allmänna rättsliga principer, så som yttrandefriheten.
Säkerhetspolisens operativa arbete måste präglas av omfattande sekretess för att kunna ge önskat resultat, och ytterst för att avvärja hot mot Sveriges säkerhet. Insynen i den typen av verksamhet är därför begränsad inte bara i förhållande till de berörda utlänningarna, utan också gentemot svenska medborgare och andra svenska myndigheter. Samtidigt är det viktigt att parten ändå som utgångspunkt ska få del av allt material i sitt ärende. Eventuella avsteg från detta tillämpas därför restriktivt så att inte uppgifter undanhålls annat än när detta är oundgängligen nödvändigt.
Det är av stor vikt att förhindra att personer som är eller kan bli ett säkerhetshot mot Sverige uppehåller sig eller etablerar sig i landet. Samtidigt ska ingen utvisas utan att det finns sakliga skäl eller som riskerar förföljelse, tortyr eller annan omänsklig behandling. Jag har stort förtroende för Säkerhetspolisens arbete med dessa ärenden.
Stockholm den 9 juni 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.