Till innehåll på sidan

Rättssäkerhet i asylprocessen och därefter

Skriftlig fråga 2022/23:245 av Ulrika Westerlund (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-01-18
Överlämnad
2023-01-19
Anmäld
2023-01-20
Svarsdatum
2023-01-25
Sista svarsdatum
2023-01-25
Besvarad
2023-01-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

 

Regeringen har utlovat en utredning om rättssäkerhet i asylprocessen för hbtq-personer. Detta är behövligt, vilket bland andra Miljöpartiet men också flera civilsamhällesorganisationer har påpekat tidigare.

Men rättssäkerheten hotas på fler sätt för hbtq-personer. Det har kommit till min kännedom att det verkar ha utvecklat sig en ny praxis på Migrationsverket, där hbtq-personer får sin flyktingstatus ifrågasatt. Det rör sig om personer som fått flyktingstatus och uppehållstillstånd på grund av sexuell läggning (som homosexuell). I samtliga fall jag blivit informerad om är det personer som befunnit sig i Sverige i över fem år. Några har permanent och några begränsat uppehållstillstånd.

Det som har hänt, i ett flertal fall, är följande: En person som inte är svensk medborgare har fått barn med en annan person som inte heller är svensk medborgare och de har därför sökt asyl för sitt barn, för att barnet ska få uppehållstillstånd. Personerna har i de flesta fallen uppgett vem den andra biologiska föräldern är.

Migrationsverket har därefter inlett ett ärende om återkallelse av flyktingstatus/uppehållstillstånd för att utreda om de berörda lämnade oriktiga uppgifter om sin sexuella läggning vid asylansökan. Sedan kallas personen eller personerna på en utredning för att förklara hur de kunnat få barn med person av motsatt kön om de är homosexuella.

Bevisbördan ligger på Migrationsverket i dessa ärenden och egentligen borde det vara omöjligt för dem att uppfylla den men detta händer ändå. Och även om det till slut inte blir beslut om återkallelse är det ett enormt ingrepp i privatlivet.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:

Kommer ministern att beakta utvecklingen som beskrivs vid tillsättning av den utlovade utredningen om rättssäkerhet i asylprocessen för hbtq-personer?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:245 besvarad av Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)


Svar på fråga 2022/23:245 av Ulrika Westerlund (MP)
Rättssäkerhet i asylprocessen och därefter

Ulrika Westerlund har frågat mig om jag kommer att beakta utvecklingen som beskrivs i frågan vid tillsättning av den utlovade utredningen om rättssäkerhet i asylprocessen för hbtq-personer.

Ulrika Westerlund nämner i bakgrunden till den ställda frågan att hon känner till flera fall där Migrationsverket har inlett ärenden om återkallelse av flyktingstatus och uppehållstillstånd för personer som har beviljats asyl i Sverige på grund av sexuell läggning.

Det är viktigt att asylprocessen är rättssäker och att den har en hög legitimitet. Med rättssäkerhet avses bland annat krav på förutsebarhet och likhet inför lagen. En viktig faktor i säkerställandet av likvärdiga och rättssäkra beslutsprocesser är uppföljning och kontroller av de beslut som fattas. Migrationsverket gör egna kvalitetsuppföljningar.

Härtill kommer, i enlighet med Tidöavtalet, en översyn göras av asylprocessen i syfte att stärka kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet. I översynen ska bland annat ingå kriterier för offentliga biträden, tolkar och nämndemän samt bedömningen av ärenden gällande bl.a. konvertiteter och hbtq-personer. I översynen ska även prövas frågan om en extern tillsynsfunktion eller inspektion gällande migrationsfrågor. I översynen ska inte ingå att utöka asylsökandes rättigheter utöver vad som EU-rätten kräver.

Arbete med att ta om hand de olika delarna i Tidöavtalet pågår. Jag kan inte föregå arbetet med den översyn som ska göras utan regeringen kommer att återkomma i frågan. Att asylprocessen är rättssäker och att den har en hög legitimitet är viktigt för regeringen.

Stockholm den 25 januari 2023

Maria Malmer Stenergard

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.