rättshjälpen
Skriftlig fråga 1998/99:483 av Staaf-Igelström, Lisbeth (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-23
- Besvarad
- 1999-03-31
- Anmäld
- 1999-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 mars
Socialbidragstagare hamnar i dag i kläm när de vill hävda sin rätt i vårdnadstvister. Förändringarna i socialtjänst- och rättshjälpslagarna gör att människor fråntas möjligheten att ta till vara sina intressen och resultatet blir att en förälder som vill ha mer kontakt med sina barn inte får någon hjälp i den rättsliga processen. Även med rättshjälp är kostnaden för hög och socialtjänsten ställer inte längre upp med extra pengar.
Att få ekonomiskt stöd till rättshjälpskostnader är inte längre en rättighet. Varje kommun avgör om den vill lämna bistånd. Den sökande kan inte heller överklaga kommunens beslut. Jag anser att båda parter i en vårdnadstvist bör ha juridiskt biträde eftersom det visat sig att den som inte har det, inte klarar sig så bra.
Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att även socialbidragstagare har möjlighet till juridisk hjälp vid vårdnadstvister?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:483 besvarad av
- Justitieminister Laila Freivalds
den 31 mars
Lisbeth Staaf-Igelström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att socialbidragstagare skall ha möjlighet till juridisk hjälp vid vårdnadstvister.
Den 1 december 1997 trädde en ny rättshjälpslag i kraft. Reformen innebar bl.a. att rättshjälpen generellt gjordes subsidiär till rättsskyddet.
Den som är i behov av rättshjälp skall i första hand använda sin hemförsäkring. Att ta sitt rättsskydd i anspråk innebär enligt försäkringsvillkoren i de flesta hemförsäkringar en lägsta avgift på 1 000 kr och en procentuell avgift därutöver på 20 % av kostnaderna.
Den som beviljas rättshjälp skall betala dels rådgivningsavgiften, ca 1 000 kr, dels en viss del av rättshjälpskostnaderna, mellan 2 % och 40 %, beroende bl.a. på hur stor inkomst den rättssökande har. Rådgivningsavgiften kan sättas ned till hälften om den rättssökandes ekonomi ger anledning till det. Underåriga kan, fr.o.m. den 1 januari 1999, helt befrias från att betala rådgivningsavgift.
För att belysa situationen för de ekonomiskt sämst ställda grupperna när det gäller möjligheten att få rättshjälp har Domstolsverket fått i uppdrag av regeringen att undersöka behovet av justeringar i bl.a. avgiftssystemet. I uppdraget ingår också att titta på frågan om relationen mellan rättshjälpslagen och socialtjänstlagen.
Domstolsverket kommer inom kort att lämna en slutlig redovisning av sitt uppdrag. Därefter kommer beredningen att fortsätta inom Justitiedepartementet. De förändringar som förväntas föreslås från Domstolsverket kommer att leda till en kraftig sänkning av rättshjälpskostnaderna, dvs. även rådgivningsavgiften, för de ekonomiskt sämst ställda.
De som inte själva kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt socialtjänstlagen rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Såvitt jag vet har bistånd beviljats för rättshjälpskostnader i de fall som har uppmärksammats på senare tid.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.