Till innehåll på sidan

rattonykterhetsbrott och utländska yrkeschaufförer

Skriftlig fråga 2000/01:42 av Elgestam, Carina A (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-10-10
Anmäld
2000-10-17
Besvarad
2000-10-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 oktober

Fråga 2000/01:42

av Carina A Elgestam (s) till vice statsminister Lena Hjelm-Wallén om rattonykterhetsbrott och utländska yrkeschaufförer

I Kronobergs län har på kort tid två utländska lastbilschaufförer ertappats med för hög promillehalt i blodet. Den ena, en holländsk 47-åring, hade mer än två promille. Mannen som häktades släpptes senare och kan inte tvingas att inställa sig till rättegång.

Om 47-åringen blir dömd och fälld av tingsrätten så kan han sannolikt ändå återvända till Sverige utan att riskera att hamna i fängelse. Om en svensk förare ertappas med att köra berusad blir konsekvensen fängelse eller böter. Han mister sitt körkort och vilket företag inom åkerinäringen vill ha en chaufför utan körkort, alltså mister han förmodligen även jobbet.

Det är helt riktigt att vi har nolltolerans vad det gäller alkohol i trafiken, men med ett alltmer öppet Europa och alltfler utlandsregistrerade långtradare på våra vägar borde lagstiftningen i Sverige skärpas.

Min fråga är vad ministern avser att göra för att yrkeschaufförer ska vara lika inför lagen, oavsett nationalitet.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:42 besvarad av

den 18 oktober

Svar på fråga 2000/01:42 om rattonykterhetsbrott och utländska yrkeschaufförer

Justitieminister Thomas Bodström

Carina A Elgestam har frågat mig vad jag avser att göra för att yrkeschaufförer ska vara lika inför lagen, oavsett nationalitet. Carina A Elgestam hänvisar till ett fall där en utländsk yrkeschaufför häktats för vad som måste ha rubricerats grovt rattfylleri men sedan släppts. Enligt Carina A Elgestam kan personen återvända till Sverige utan att behöva avtjäna något straff. Hon tar även upp frågan om körkortsåterkallelse.

Som justitieminister kan jag inte föra någon diskussion om det enskilda fall som Carina A Elgestam tar upp. Rent allmänt kan jag säga följande om konsekvenserna för utländska förare som gör sig skyldiga till grovt rattfylleri i Sverige.

Straffet för grovt rattfylleri är fängelse i högst två år. Detta innebär att en person som är misstänkt för detta brott kan häktas om det finns risk för att han avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff, försvårar sakens utredning genom att t.ex. undanröja bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet.

Enligt den s.k. proportionalitetsprincipen får häktning ske endast om skälen för häktning uppväger det intrång eller men i övrigt som häktningen innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Av proportionalitetsprincipen följer också att en person normalt inte kan hållas häktad längre tid än vad som svarar mot verkställighet av det fängelsestraff som han eller hon sedan kan dömas till.

Det är inte vanligt förekommande att en person som har gjort sig skyldig till rattfylleri och som är bosatt i Sverige häktas för brottet. När det gäller personer bosatta utanför Sverige är det mindre ovanligt att häktning sker.

Den tid som någon har suttit häktad får avräknas mot ett efterföljande fängelsestraff. Eftersom straffet för grovt rattfylleri ofta stannar vid ett kort fängelsestraff, kan det inträffa att detta anses vara helt verkställt genom häktningen.

I detta sammanhang kan det också finnas anledning att nämna att det i körkortslagen (1998:488) finns bestämmelser även om utländska körkort. Bestämmelserna har sin grund i de konventioner om vägtrafik som Sverige har anslutit sig till. Inom EU finns en konvention som syftar till att en diskvalifikation som ådömts en körtkortshavare i en annan medlemsstat än bosättningsstaten kan få genomslag i samtliga medlemsstater. Enligt körkortslagen är det således möjligt för svenska myndigheter och domstolar att besluta om körkortsingripanden beträffande utländska körkort. Samma regler som vid ingripande mot svenskt körkort ska då tillämpas.

En utredning, Utredningen om körkortsingripanden (SOU 2000:26), har nyligen föreslagit att t.ex. trafiknykterhetsbrott ska leda till ett beslut om förarförbud, i stället för ett körkortsåterkallelsebeslut. Förarförbud, som ska handläggas inom ramen för brottmålsprocessen, ska kunna meddelas även utländska förare.

Sammantaget kan jag konstatera att lagstiftningen erbjuder möjlighet att säkerställa såväl lagföring som körkortsåterkallelse när personer med hemvist utomlands gör sig skyldiga till trafikbrott i Sverige av det allvarliga slag som Carina A Elgestam tagit upp. Men naturligtvis finns det anledning att fortlöpande bevaka att det inte finns några omotiverade skillnader i lagstiftningen eller i den praktiska tillämpningen med avseende på om en misstänkt person är bosatt i eller utanför Sverige.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.