rattfylleriet i Jönköpings län
Skriftlig fråga 2004/05:2004 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-07-06
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-08-15
- Svar anmält
- 2005-09-13
- Anmäld
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 juli
Fråga 2004/05:2004
av Tobias Krantz (fp) till justitieminister Thomas Bodström om rattfylleriet i Jönköpings länFörra året anmäldes 501 rattfylleribrott i Jönköpings län, enligt Brottsförebyggande rådets statistik; åtskilliga av brotten begicks under sommarmånaderna. Den som kör rattfull utsätter inte bara sig själv utan också medtrafikanter för livsfara. Varje år får många människor sätta livet till på grund av rattfylleristernas framfart.
Kampen mot rattfylleriet måste ges högsta prioritet. Nya kraftfulla åtgärder måste sättas in. Dit hör, enligt min mening, exempelvis en skärpning av straffen för rattfylleri, skärpta krav på alkolås för personer som har dömts för rattfylleri, obligatoriska handlingsprogram för dömda rattfyllerister, förstärkta resurser för tull och polis och förbud mot så kallad eftersupning.
Jag vill fråga justitieministern vilka åtgärder han generellt avser att vidta i syfte att intensifiera kampen mot rattfylleriet och specifikt om han avser att införa ett förbud mot så kallad eftersupning.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:2004 besvarad av
den 16 augusti
Svar på fråga 2004/05:2004 om rattfylleriet i Jönköpings län
Justitieminister Thomas Bodström
Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag generellt avser att vidta i syfte att intensifiera kampen mot rattfylleriet och specifikt om jag avser att införa ett förbud mot så kallad eftersupning.
Som Tobias Krantz säkert känner till pågår det just nu en bred översyn av rattfyllerilagstiftningen och till den angränsande frågor (dir. 2003:174). Utredaren har fått i uppdrag att se över en mängd åtgärder som kan bli aktuella att vidta. De reformer som vidtagits gällande både rattfylleribrottet och påföljdssystemet under hela 1990-talet ska utvärderas. Utredaren ska vidare överväga om vård eller andra insatser för att påverka rattfylleristen ska bli ett obligatoriskt inslag i verkställigheten, oavsett vilken påföljd som väljs. Även möjligheterna att ta till vara brottsoffrens erfarenheter, bland annat genom så kallat victim impact panels, ska undersökas.
För att komma till rätta med rattfylleribrottsligheten är det också av betydelse att brotten i möjligaste mån upptäcks och lagförs. Bland annat kan falska påståenden om eftersupning utgöra ett problem vid utredningar om misstänkta rattfylleribrott. Utredaren ska därför också undersöka om sådana invändningar utgör ett reellt problem och i så fall hur omfattande det är. Utredaren ska i det sammanhanget även bedöma om det finns något behov av lagstiftning eller andra åtgärder.
Uppdraget ska enligt direktiven slutredovisas den 16 december i år. Jag vill inte föregripa utredningens arbete och de förslag som kommer att lämnas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.