råttförsök om homosexualitet.

Skriftlig fråga 1999/2000:493 av Lindvall, Gudrun (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-03
Anmäld
2000-02-08
Besvarad
2000-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 februari

Fråga 1999/2000:493

av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruksminister Margareta Winberg om råttförsök om homosexualitet

Fortfarande görs försök med råttor i syfte att finna en biologisk orsak till homosexualitet. I förlängningen vill man se om det är möjligt att styra människors sexuella beteende. Detta är djupt kränkande för de homosexuella och borde inte höra hemma i ett modernt samhälle. Det skapar också ett onödigt djurlidande. Miljöpartiet har tillsammans med representater från m, v och s protesterat mot denna "forskning" i en debattartikel för drygt ett år sedan. Frågan har också debatterats i riksdagens kammare. Förbundet djurens rätt och RFSL har i dag den 2 februari 2000 överlämnat 11 000 namnunderskrifter mot försöken till jordbruksminister Margareta Winberg.

Jag vill fråga ministern:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att få denna typ av "forskning" att upphöra?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:493 besvarad av

den 9 februari

Svar på frågorna 1999/2000:493 om råttförsök om homosexualitet och 502 om djurförsök

Jordbruksminister Margareta Winberg

Gudrun Lindvall har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att få denna typ av forskning att upphöra. Vidare har Yvonne Ruwaida frågat hur jag avser verka för att garantera att den vetenskapliga forskningen i Sverige tjänar individens och samhällets bästa i enlighet med de etiska principer som fastställts av riksdagen.

Enligt de allmänna riktlinjer som antogs av riksdagen år 1996 fattar statsmakterna övergripande forskningspolitiska beslut medan organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning och verksamhet. Enligt beslut av riksdagen år 1999 har staten ett särskilt ansvar för att garantera forskningens frihet. Det är alltså inte regeringens sak att styra forskningens inriktning annat än i övergripande termer.

Forskningsetiska frågor är enligt regeringens mening mycket angelägna och en parlamentarisk kommitté, med Barbro Westerholm som ordförande, har haft till uppgift att analysera de etiska frågor som uppstår i forskningsprocessen. Kommitténs betänkande har remissbehandlats och regeringen avser ta ställning till dessa frågor i den kommande forskningspropositionen.

Enligt 49 § djurskyddsförordningen (1988:539) ska den djurförsöksetiska nämnden i sin bedömning ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse och å andra sidan lidandet för djuret. Nämnden ska avslå en ansökan om att få använda djur för vetenskapliga ändamål, om sådan användning inte kan anses angelägen från allmän synpunkt. Nämnden ska också avslå en ansökan om sådan användning av djur, om det är möjligt att få likvärdig kunskap genom andra metoder.

Jag har i andra sammanhang fått frågan om vad som menas med att användningen av djur ska anses vara "angelägen från allmän synpunkt". Regeringen har den 22 december 1999 fattat beslut om att tillsätta en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av förutsättningarna för den djurförsöksetiska prövningen. Utredaren ska analysera de etiska bedömningsgrunder som nu tillämpas och överväga förbättringar av prövningen. Begreppet "angelägen från allmän synpunkt" kommer att analyseras inom ramen för utredningen. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2001. Jag kommer därefter ta ställning till en eventuell skärpning av den djurförsöksetiska prövningen så att framtida prövningar av djurförsök kan ske utifrån en fördjupad etisk bedömning

Jag kan varken kommentera eller ta ställning till enskilda ärenden som handläggs vid olika myndigheter. Ministerstyre är förbjudet enligt den svenska grundlagen. Enligt min mening är det dock av yttersta vikt att den granskning som sker av de etiska aspekterna då ett forskningsprojekt är föremål för prövning fungerar väl.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.