Rätten till mat

Skriftlig fråga 2023/24:558 av Azadeh Rojhan (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-02-01
Överlämnad
2024-02-02
Anmäld
2024-02-06
Svarsdatum
2024-02-14
Sista svarsdatum
2024-02-14
Besvarad
2024-02-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Johan Forssell (M)

 

Tyvärr verkar det högst tveksamt om världen kommer att nå mål två i Agenda 2030. Det handlar om det basala behovet mat och om att utrota hunger, att uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt att främja ett hållbart jordbruk. Här behöver Sverige göra mer. FAO rapporterar att hungern i världen fortsätter att öka, och ofattbara 2,4 miljarder människor lever med otrygg livsmedelsförsörjning. Det motsvarar 30 procent av jordens befolkning. Problemet är större än att det går att lösa med nödransoner och matpaket. De globala matsystemen måste stärkas och utvecklas så att mer mat produceras för fler. När hungern ökar drabbar det också kvinnor och barn värst.

Rätten till mat måste bli något som fler får uppleva. Här vet vi att småskaliga bönders kooperativ går i bräschen, och särskilt kvinnliga småskaliga bönder gör stora insatser för att det ska finnas mer mat på bordet i områden med störst behov.

Kooperativt företagande har visat sig vara ett kraftigt verktyg för att skapa utveckling för bönder med småskaliga jordbruk. Genom de kooperativa företagen kan medlemmarna, varav många är kvinnor, stärka sina möjligheter att förhandla priser för sina varor och få rådgivning, kapital och tekniskt stöd för att stå emot klimatförändringarnas effekter. Vidare kan kooperativen ge tillgång till lager, vidareförädling och produktutveckling, vilket ger fler produkter att sälja på marknaden.

Sverige borde dra lärdom av sin egen kooperativa historia och stötta utvecklingen av kooperativa och andra demokratiska rörelser. De kooperativa företagen är samhällsbärande i världen genom att de har en utjämnande och stabiliserande samhälls- och marknadsroll.

Kooperativ bidrar till att rätten till mat blir något som fler får uppleva. Här går småskaliga bönders kooperativ i bräschen i världen, och särskilt kvinnliga småskaliga bönder gör stora insatser för att det ska finnas mer mat på bordet i områden med störst behov. Runt om i världen är kooperativa företag och organisationer en naturlig plats för människor att organisera sig i för att få ett bättre liv. Det visar inte minst den kooperativa biståndsorganisationen We Effects arbete.

Kooperativt företagande har visat sig vara ett kraftigfullt verktyg för att skapa utveckling för bönder med småskaliga jordbruk.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa en fråga till statsrådet Johan Forssell:

 

Ser statsrådet vikten av att i det internationella utvecklingssamarbetet stödja kooperativ utveckling och småskaliga bönder, särskilt kvinnor, för att stärka de globala matsystemen och utrota hungern, och vilka initiativ är statsrådet i så fall beredda att ta?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:558 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)

Svar på fråga 2023/24:558 Rätten till mat

till Statsrådet Johan Forssell (M)

 

Svar på fråga 2023/24:558 av Azadeh Rojhan (S)
Rätten till mat

Azadeh Rojhan har frågat mig om jag ser vikten av att i det internationella utvecklingssamarbetet stödja kooperativ utveckling och småskaliga bönder, särskilt kvinnor, för att stärka de globala matsystemen och utrota hungern, och vilka initiativ jag i så fall är beredd att ta.

Till att börja med vill jag konstatera att jag delar Azadeh Rojhans bild om att tryggad livsmedelsförsörjning är av stor vikt för en positiv utveckling globalt, samt att kvinnor och flickor ofta är särskilt utsatta i situationer med otrygg livsmedelsförsörjning. Regeringen ser mycket allvarligt på de senaste årens utveckling där antalet människor som saknar trygg livsmedelsförsörjning drastiskt har ökat, ett problem som ytterligare har förvärrats av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Ett bredare arbete krävs för att värna en hållbar global livsmedelsförsörjning. I närtid måste det globala humanitära stödet utökas, och Ukrainas export tryggas. På längre sikt är det avgörande att begränsa klimatförändringarna, utveckla hållbara och motståndskraftiga livsmedelssystem, främja företagande i kombination med respekt för äganderätt, hantera grundorsakerna till konflikt och säkra fri och öppen handel. Kooperativt företagande kan vara en del i arbetet.

Sverige tillhör de största givarna till såväl FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP), FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) som den Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD). Inom såväl vårt multilaterala som bilaterala stöd till ekonomisk utveckling och klimatinsatser utgör tryggad livsmedelsförsörjning en viktig del. Verksamheten innefattar stöd till kooperativt och småskaligt jordbruk där kvinnor utgör en viktig målgrupp. IFAD:s verksamhet är också särskilt inriktad på kvinnor och de allra fattigaste småbrukarna.

I den strategiska inriktningen för biståndet som regeringen antog i december, Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt, framgår regeringens avsikt att arbeta med tryggad livsmedelsförsörjning på flera sätt. Regeringen avser bland annat öka andelen svenskt humanitärt bistånd inom befintlig biståndsbudget för att lindra nöden hos människor som drabbats av bland annat otrygg livsmedelsförsörjning och svält samt att stödja småskaligt företagande, lantbruk och entreprenörskap i partnerländer, i syfte att stärka lokala marknader och bidra till ökad ekonomisk frihet och egenmakt. Här är kvinnor och flickors ekonomiska egenmakt ett viktigt element. Regeringen avser därför även främja kvinnligt företagande, inklusive marknadstillgång, mikrolån, utbildning och entreprenörskap.

Stockholm den 14 februari 2024

 

Johan Forssell

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.