rasen belgisk blå
Skriftlig fråga 1997/98:722 av Lindvall, Gudrun (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-08
- Anmäld
- 1998-05-11
- Besvarad
- 1998-05-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Det tycks som om det inte är möjligt för Sverige att stoppa import av sperma och djur av rasen belgisk blå och därmed avel på sådana djur. De svenska djurskyddsbestämmelserna anses strida mot EU:s regler. I och för sig har inte EU-domstolen sagt sitt än, men förhandsbeskedet från generaladvokaten är entydigt. Sverige får inte stoppa rasen trots att den har genetiska defekter.
Att detta skulle leda till att vi fick en avel med renrasig belgisk blå i Sverige är väl knappast troligt. Det troliga är väl att man tar in sperma eller tjurar för insemination av kor av andra köttraser för att därigenom få korsningskalvar som växer fortare och sätter mer muskler. Så bedrivs aveln i dag mellan raser och t.o.m. det kött som säljs som äkta Charolais i butiker är ofta korsningsdjur. Men korsningskalvar som växer fortare med genetiska defekter är inte en önskvärd utveckling.
I inslag på TV antydde jordbruksministern att Sverige kommer att vidta åtgärder för att ändå stoppa avel med belgisk blå, om EU-domstolens utslag går regeringen emot. Vad som kan göras framkom emellertid inte klart.
Jag skulle vilja veta vilka åtgärder det är regeringen avser vidta för att stoppa aveln med belgisk blå om EU-domstolens utslag blir detsamma som generaladvokaten föreslår.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:722 besvarad av , ()
- Jordbruksminister Annika Åhnberg
Gudrun Lindvall har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att stoppa aveln med belgisk blå och vit boskap om EG-domstolens utslag blir detsamma som generaladvokaten föreslår.
De svenska bestämmelserna förbjuder avel med djur som är bärare av genetiska defekter. Som sådan defekt anges bl.a. muskelhypertrofi dvs. abnormt förstorade muskler. Är djuret inte bärare av en sådan genetisk defekt får djuret användas i avel, oavsett vilken ras djuret tillhör. Det är inte förbjudet att avla med rasen belgisk blå och vit boskap i Sverige. Det som är förbjudet är avel med genetiska defekter. Den genetiska defekten muskelhypertrofi kan uppträda spontant i alla nötkreatursraser.
Det finns i djurskyddslagen (1988:534) bestämmelser om att djur skall behandlas väl och skyddas från onödigt lidande och sjukdom. Enligt djurskyddsförordningen (1988:539) är avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren förbjuden. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:113) anges bl.a. att nötkreatur inte får användas vid avelsarbete om de visat sig vara bärare av letalanlag, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga beteende. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter anses anlaget för bl.a. muskelhypertrofi vara en defekt. Syftet med bestämmelserna om avel är att skydda djuren mot onödigt lidande både i samband med förlossningen men även senare i livet. Detta syfte överensstämmer helt med djurskyddslagens intentioner.
Generaladvokaten anser, till skillnad från den svenska regeringen med hänvisning till EG-domstolens praxis, att kraven beträffande avel och härstamning vid handel med sperma av renrasiga nötkreatur är fullständigt harmoniserad på gemenskapsnivå. Detta innebär att om ett djur eller dess sperma har godkänts i en annan medlemsstat får den nationella myndigheten i införsellandet inte göra en egen bedömning att djuret uppvisar en genetisk defekt.
Mot bakgrund av att EG-domstolen ännu inte har avgjort frågan vill jag inte gå in på vilka alternativ som står till buds i det fall domstolen skulle följa generaladvokatens förslag. Det finns ingen anledning att nu spekulera i domstolens kommande beslut.
Med tanke på de uttalanden som gjorts av konsumentorganisationer, producentorganisationer, veterinärer och livsmedelshandeln är min bedömning att oavsett EG-domstolens utslag har avel med genetiskt defekta djur ingen framtid i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.