Rapportering om missförhållanden på arbetsplatsen
Skriftlig fråga 2020/21:2280 av Arman Teimouri (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-22
- Överlämnad
- 2021-03-22
- Anmäld
- 2021-03-23
- Svarsdatum
- 2021-03-31
- Sista svarsdatum
- 2021-03-31
- Besvarad
- 2021-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Arbetsmiljön är generellt sett god i Sverige, men det finns mycket kvar att göra. Inte minst måste vi som lagstiftare följa med i utvecklingen när teknik och nya värderingar ändrar hur vi arbetar. Alla arbetsplatser måste vara säkra och trygga, oavsett om arbetsuppgifterna är nya eller gamla och om det finns kollektivavtal eller inte. Självklart ska det vara nolltolerans mot olyckor som leder till svåra skador eller i värsta fall dödsfall. Detta är ett brett arbete som förutsätter en tydlig och effektiv arbetsmiljölagstiftning och en diskrimineringslag som gör det dyrt att frångå sina förpliktelser som arbetsgivare.
Liberalerna har bland annat drivit på för satsningar på polisen, vilket är avgörande för att utredningstiden för brott mot arbetsmiljölagstiftningen ska kortas. Vi vill även se en utvärdering av dagens system med regionala skyddsombud för att säkerställa att Sverige har den mest ändamålsenliga organisationen för att fånga upp arbetsmiljöproblem.
Allt sammantaget hoppas vi att politiken med sådana steg ska kunna peka ut riktningen för tryggare arbetsplatser. Vi vill särskilt understryka det arbete som måste göras för att fler tips ska kunna inkomma till myndigheterna. När ett arbetsmiljöproblem eller brott börjar utredas har konsekvenserna ofta redan hunnit bli ödesdigra. Därför vill Liberalerna att det ska bli enklare att slå larm om missförhållanden på arbetsplatser.
Liberalerna vill att det ska bli enklare för arbetstagare att anmäla sina arbetsplatser till Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen. Därtill måste sanktioner vara strängare mot aktörer som vill förvägra visselblåsare att yttra sig.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Är regeringen beredd att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur det kan bli enklare att rapportera missförhållanden på arbetsplatsen utan att riskera påföljder från arbetsgivare eller andra anställda?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2280 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:2280 av Arman Teimouri (L)
Rapportering av missförhållanden på arbetsplatsen
Arman Teimouri har frågat mig om regeringen är beredd att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur det kan bli enklare att rapportera missförhållanden på arbetsplatsen utan att riskera påföljder från arbetsgivare eller andra anställda.
Visselblåsning är ett viktigt verktyg för att avslöja missförhållanden som är dolda i verksamheter och kan därmed ge bättre förutsättningar att avhjälpa dessa. Arbetstagare, i såväl privat som offentlig verksamhet, har skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida om de slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Förutsättningarna för att omfattas av skyddet regleras i lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen skyddar arbetstagare mot alla former av bestraffningar och hämndaktioner från arbetsgivarens sida, dvs. inte endast avskedanden eller uppsägningar utan också andra repressalier som trakasserier, tillrättavisande utskällningar och utfrysning. Lagen innebär inte någon inskränkning av det skydd som kan gälla på annan grund t.ex. genom den yttrandefrihet som följer av grundlagarna eller Europakonventionen.
Arbetstagare har också inom ramen för anställningsförhållandet en omfattande kritikrätt. Kritikrätten följer av yttrandefriheten och är dessutom en viktig förutsättning för goda arbetsförhållanden, ett gott arbetsresultat och är nödvändig för att en effektiv facklig verksamhet ska kunna bedrivas på arbetsplatsen.
Regeringen beslutade 2019 att låta en särskild utredare föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten ska genomföras i svensk rätt. Utredaren överlämnade sitt betänkande i juni, förra året.
Utredarens förslag innebär bl.a. att det ska införas särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden hos arbetsgivare av viss storlek och att uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess. Detta är nytt jämfört med dagens reglering. Vidare omfattas även andra grupper på arbetsmarknaden av skyddet, t.ex. egenföretagare, praktikanter och personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan.
I betänkandet föreslås även att Arbetsmiljöverket ska få två nya uppgifter, dels att bedriva tillsyn över att arbetsgivare inrättar interna rapporteringskanaler och förfaranden, dels att handlägga ärenden om statsbidrag till organisationer som lämnar information och rådgivning till personer som rapporterar om missförhållanden.
Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att fatta beslut om en proposition avseende genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten innan sommaren.
Regeringen bedömer att utredarens förslag innebär ett ökat skydd för visselblåsare jämfört med dagens reglering.
Regeringen har inte för avsikt att besluta om ytterligare utredningsuppdrag om hur det kan bli enklare att rapportera missförhållanden på arbetsplatsen utan att riskera påföljder från arbetsgivare.
Stockholm den 31 mars 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.