radioaktiva ämnen i Skagerrak

Skriftlig fråga 1997/98:300 av Lager, Per (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-01-08
Anmäld
1998-01-13
Besvarad
1998-01-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:300 av Per Lager (mp) till miljöministern om radioaktiva ämnen i Skagerrak

Norge och Irland lämnade kraftiga protester när brittiska myndigheter 1994 tillät kärnenergistationen Sellafield på Englands västkust att öka sina utsläpp av det radioaktiva ämnet teknetium med 20 gånger.

Nu har norska forskare kunnat konstatera ökande halter av ämnet i tång och räka i yttre Oslofjorden norr om Kosteröarna. Detta är mycket allvarligt.

Tidigare har spår av strontium, som kopplats till Sellafield, påträffats i Skagerrak.

De radioaktiva ämnena förs med havsströmmarna via Nordsjön in i Skagerrak mot bohuskusten och Oslofjorden. De norska forskarna befarar höjda strålningsvärden inte bara i tång och räka, utan också i hummer, krabba och musslor - på sikt över 1 000 Bq/kg.

Sverige måste nu tillsammans med de nordiska länderna göra allt för att få stopp på de radioaktiva utsläppen från Sellafield, om vi i fortsättningen skall kunna räkna Skagerrak som en viktig livsmedelsresurs.

Vad avser ministern göra för att bidra till att få stopp på den pågående farliga utvecklingen vad gäller radioaktiva utsläpp från Sellafield?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:300 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:300 om radioaktiva ämnen i Skagerrak
    Miljöminister Anna Lindh

Per Lager har frågat mig vad jag avser att göra för att bidra till att få stopp på den pågående farliga utvecklingen vad gäller radioaktiva utsläpp från Sellafield.

Jag har erfarit från Statens strålskyddsinstitut (SSI) att de halter av teknetium som nu uppmätts av norska forskare i räkor och tång inte är någon överraskning utan helt i enlighet med tidigare antaganden om hur utsläppen från Sellafield kommer att påverka vattnen på den svenska västkusten. Enligt SSI:s bedömning finns inte heller någon anledning att vidta åtgärder när det gäller t.ex. fisket eftersom nuvarande eller förväntade halter av teknetium inte påverkar räkornas eller fiskarnas ätlighet. SSI följer givetvis utvecklingen.

Jag kan också konstatera att utsläppen i Sellafield uppfyller dosbegränsningskraven från de brittiska myndigheterna och i EU-direktiven på området. Det är dock helt klart att de totala utsläppen överstiger vad som skulle accepteras av svenska myndigheter. Det är därför naturligt för mig och regeringen att arbeta för att påverka den brittiska regeringen så att utsläppen minskas.

Jag har funnit att det bästa forumet för detta är samarbetet inom OSPAR-konventionen. Så sent som i september 1997 uttryckte bl.a. Sverige önskemålet att åtgärder vidtas för att minska de pågående utsläppen i Iriska sjön. Sverige ställde sig också bakom ett krav på Storbritannien att inför OSPAR under år 1998 redovisa hur de lever upp till OSPAR-konventionens krav på att minska utsläppen. Storbritannien skall redovisa detta inför arbetsgruppen för radioaktiva ämnen (RAD 1998) under januari 1998. Övriga parter till konventionen skall då också ha informerat Storbritannien om de har kunskap om eller tillgång till teknik lämpad för att minska utsläppen. Detta kan sedan utgöra grunden för ett beslut vid ministermötet i juli 1998.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.