psykiskt funktionshindrade missbrukare

Skriftlig fråga 1999/2000:651 av Olsson, Rolf (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-03
Anmäld
2000-03-07
Besvarad
2000-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 mars

Fråga 1999/2000:651

av Rolf Olsson (v) till socialminister Lars Engqvist om psykiskt funktionshindrade missbrukare

Utvärderingen av 1995 års psykiatrireform, som kom förra året, visade bl.a. på att psykiskt funktionshindrade personer med missbruksproblem är en utsatt grupp i samhället. De har oftast ett omfattande behov av samtidigt och samlat stöd. I påfallande många fall brister det i dessa hänseenden. Samverkan, där socialtjänst och psykiatri tar ett gemensamt och formaliserat ansvar saknas ofta för denna grupp och heltäckande kombinationer av omsorgs- och vårdarbete försvåras därmed.

Påfallande ofta saknas särskilda överenskommelser där t.ex. det ekonomiska ansvaret för respektive huvudman klargörs. Just denna brist på heltäckande planering och samordnat ansvar för vårdinsatser och fördelning av kostnader leder i åtskilliga fall till att aldrig så ambitiösa enskilda insatser kring boende, behandling eller sysselsättning inte leder till några varaktiga och uthålliga förändringar för den enskilde.

Min fråga till socialministern är:

Kommer regeringen att vidta några åtgärder för att förbättra situationen för de psykiskt funktionshindrade missbrukarna?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:651 besvarad av

den 15 mars

Svar på fråga 1999/2000:651 om psykiskt funktionshindrade missbrukare

Socialminister Lars Engqvist

Rolf Olsson har frågat mig om regeringen kommer att vidta några åtgärder för att förbättra situationen för de psykiskt funktionshindrade missbrukarna.

Jag känner till att det i många fall brister i samordningen av det stöd psykiskt funktionshindrade missbrukare behöver från olika huvudmän trots att de lagar som styr de berörda verksamheterna understryker just samverkan. Den rehabilitering som ges enligt hälso- och sjukvårdslagen och de insatser som ges enligt LSS ska dessutom samordnas i en rehabiliteringsplan eller individuell plan om den enskilde önskar detta.

Inom ramen för psykiatrireformen gjordes försök med personliga ombud med ansvar att uppmärksamma individens behov och samordna insatserna. Socialstyrelsens utvärdering visar att försöksverksamheten var framgångsrik. Riksdagen har därför på regeringens förslag avsatt medel för fortsatt verksamhet. Hur denna ska bedrivas vidare bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Psykiskt funktionshindrade missbrukare är en heterogen grupp som kräver omfattande stöd av kompetent personal från olika personalkategorier. Samverkan mellan den personal som berörs är viktig. I samband med psykiatrireformen avsattes därför 45 miljoner kronor för att förstärka samarbetet mellan socialtjänsten, LVM-hemmen och hälso- och sjukvården. Olika organisatoriska lösningar prövades. Även denna försöksverksamhet visade goda resultat och några huvudmodeller kunde urskiljas. Det är viktigt att huvudmännen tar vara på erfarenheterna från försöksverksamheten och utnyttja dem för att utveckla samarbetet.

Länsstyrelserna disponerar sedan några år tillbaka särskilda utvecklingsmedel för att utveckla kommunernas öppenvård för ungdomar och missbrukare. Psykiskt funktionshindrade missbrukare är en viktig målgrupp för insatserna.

Jag återkommer också till frågan om samverkan i den nationella handlingsplan för handikappolitiken som regeringen avser att överlämna till riksdagen inom kort.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.