psykiatrisatsningen
Skriftlig fråga 2004/05:1498 av Heinemann, Kerstin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-04-26
- Anmäld
- 2005-04-26
- Besvarad
- 2005-05-04
- Svar anmält
- 2005-05-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 april
Fråga 2004/05:1498
av andre vice talman Kerstin Heinemann (fp) till statsrådet Ylva Johansson om psykiatrisatsningenRegeringen har i sin psykiatrisatsning för år 2005 avsatt 400 miljoner kronor i så kallat "länsmedel" och 97 miljoner kronor i så kallat "utvecklingsmedel". Dessutom har 3 miljoner kronor avsatts i administrationskostnader för regeringens psykiatrisamordnare. Totalt handlar det om 500 miljoner kronor. För år 2006 har 100 miljoner kronor avsatts i "länsmedel" och 100 miljoner kronor i "utvecklingsmedel." Totalt: 200 miljoner kronor.
Folkpartiet har också uppmärksammat behoven av mångmiljonsatsningar för att komma till rätta med problemen inom psykiatrin. Den måste utformas så att landsting och kommuner får tid och möjlighet att genomföra långsiktiga projekt.
Delar av den nuvarande satsningen har präglats av krångliga och tidsödande regler. Landsting och kommuner som vill delta i satsningen måste särskilt ansöka om pengarna. Ansökningsförfarandet har blivit onödigt brådskande eftersom satsningen för 2005 aviserades i februari. Dessutom motverkar satsningen långsiktiga projekt eftersom pengarna måste "konsumeras" i år. Sedan måste man ansöka en gång till år 2006. Även Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson har kritiserat byråkratiseringen av satsningen. Troligtvis blir resultatet kortsiktiga projekt som har liten effekt i år.
Därför vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att komma till rätta med de ovan beskrivna problemen med psykiatrisatsningen.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1498 besvarad av
den 4 maj
Svar på fråga 2004/05:1498 om psykiatrisatsningen
Statsrådet Ylva Johansson
Kerstin Heinemann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med de i frågan beskrivna problemen med psykiatrisatsningen.
Under de senaste åren har det blivit alltmer tydligt att samhällets insatser för personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder är otillräckliga. Det är därför en prioriterad fråga för regeringen att förbättra livsvillkoren för dessa grupper.
År 2003 tillkallades en nationell psykiatrisamordnare med uppdrag att formulera strategier för kvalitetsutveckling samt att samordna och stärka utvecklingsarbetet för personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Psykiatrisamordnaren pekade i sin rapport En översikt av dagsläget inom svensk psykiatri på en rad problem inom psykiatrin, bland annat avseende brister i samverkan mellan huvudmännen. Samordnaren föreslog vidare kraftiga resursförstärkningar. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen att, genom psykiatrisatsningen, rikta ett särskilt statsbidrag om totalt ca 700 miljoner kronor till kommuner och landsting för att bidra till förstärkningar inom områdena vård, sysselsättning och boende samt för att stimulera verksamhetsutveckling.
Det bör nämnas att det därutöver har gjorts stora generella satsningar för utveckling av hälso- och sjukvården. Regeringen har till exempel nyligen tecknat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om att totalt ca 4 miljarder kronor av de medel som tidigare hanterats inom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården årligen ska satsas på förbättringar av psykiatri, primärvård och äldrevård under åren 2005@2007.
När det gäller psykiatrisatsningen är avsikten att merparten av medlen ska styras så att de stimulerar vård, sysselsättning och boende, på sådant sätt som anges i budgetpropositionen för 2005. Detta är bakgrunden till de riktlinjer som regeringen tagit fram för psykiatrisatsningen. En annan väsentlig faktor som påverkat riktlinjerna är att statsbidraget ska stimulera samverkan mellan huvudmännen. För att få del av medlen förutsätts därför att kommuner och landsting kommer överens om vilka satsningar man vill göra inom länet och att man därefter gemensamt ansöker om medel hos Socialstyrelsen.
Syftet med detta förfarande är givetvis inte att skapa krångliga regler för landsting och kommuner utan att tillse att huvudmännen använder medlen för att förbättra situationen för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder. Syftet är också att förbättra samverkan mellan huvudmännen avseende dessa grupper. Ett ytterligare syfte är att satsningen ska kunna följas upp, vilket ställer vissa krav på ansökningarnas utformning.
En begränsad ansökningstid för att få del av medlen medför att huvudmännen måste prioritera denna fråga. Samtidigt är det så att Socialstyrelsen har beviljat förlängd ansökningstid i de fall huvudmännen förklarat att de inte klarar tidsgränsen. Socialstyrelsen och psykiatrisamordnaren erbjuder också stöd till huvudmännen i processen att utforma ansökan. Satsningen innebär dock inte, som Kerstin Heinemann påstår, att medlen måste konsumeras i år. Det finns således inte skäl att påskynda projekt av denna anledning. Vidare avser den ansökan huvudmännen nu lämnar både 2005 och 2006.
Min förhoppning är att huvudmännen genom psykiatrisatsningen ges incitament att stärka sitt samarbete kring personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder samt möjlighet att förbättra situationen för dessa grupper.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.