Till innehåll på sidan

Problem med striktare praxis för arbetstillstånd

Skriftlig fråga 2016/17:71 av Johanna Jönsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-10-05
Överlämnad
2016-10-05
Anmäld
2016-10-11
Svarsdatum
2016-10-12
Sista svarsdatum
2016-10-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Den senaste tiden har många fall av arbetskraftsinvandrare som utvisats på grund av mycket små missar uppmärksammats i medierna och den offentliga debatten. I och med nya avgöranden från Migrationsöverdomstolen (främst MIG 2015:11 och MIG 2015:20) har den praxis som gäller för arbetstillstånd kraftigt skärpts. Det innebär att tusentals personer som nu ansöker om för­läng­ning av sina tillstånd granskas på ett nytt sätt och riskerar utvisning baserat på flera år gamla misstag.

Det som anges i lagen är att arbetstillstånd får ges till en utlänning som erbjudits en anställning, om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig. Utöver försörjningskravet ska lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Det här har sedan utvecklats till att innebära att en person för varje enskild månad måste kunna visa att man tjänat minst 13 000 kronor och haft exakt det försäkringsskydd och övriga ersättningar (som pensionsavsättningar, semesterersättning och annat) som just det aktuella kollektivavtalet stipulerar just då.

Det här innebär att en person som fått sin semesterersättning utbetald i klump i stället för uppdelad kan utvisas. Det innebär att den vars arbetsgivare missat att kravet på pensions­avsätt­ningar i kollektivavtalet höjts med någon procent kan utvisas, oavsett hur mycket personen tjänar i övrigt. Det innebär att den som arbetar mycket en månad och något mindre en annan månad kan utvisas, även om den genomsnittliga månadslönen för året med råge överstiger 13 000 kronor. Det innebär att den som jobbar som schack­instruktör hos en ideell förening måste ha en arbetsskadeförsäkring, trots att ingen av de andra instruktörerna behöver en sådan. Och så vidare.

Detta gäller oberoende av om personen i fråga och nuvarande arbetsgivare skött sig exemplariskt i flera år. Ett gammalt misstag från en tidigare arbetsgivare är tillräckligt för utvisning. Någon möjlighet för rättelse finns inte, vare sig för arbetsgivare eller arbetstagare. Det spelar heller ingen som helst roll att personen kanske bott här i många, många år.

Jag har mött flera av dessa personer. Många har kommit hit som studenter, fått jobb här, bildat familj, köpt lägenheter och talar flytande svenska. Först när de ansökt om permanent uppehållstillstånd så har det framkommit att de inte längre får vara kvar i landet. Ofta på grund av misstag som ägt rum för länge sedan.

Regler ska följas. Men i de här fallen tillåts en rigid tolkning av reglerna gå ut över hederliga arbetares intressen. I grunden handlar det om människor som sköter sig, betalar skatt och bara försöker leva sina liv. Många gånger fyller de dessutom viktiga luckor på en arbetsmarknad med enorm kompetensbrist inom allt fler yrken. Det är också olyckligt att små missar av arbetsgivare, eller till och med en tidigare arbetsgivare, ska drabba arbetstagaren fullt ut.

Mot bakgrund av den skärpta praxisen och de utvisningar som borde vara helt onödiga är min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att arbetskraftsinvandrare inte ska behöva utvisas efter små misstag från arbetsgivaren?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:71 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr 2016/06831

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:71 av Johanna Jönsson (C) Problem med striktare praxis för arbetstillstånd

Johanna Jönsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att arbetskraftsinvandrare inte ska behöva utvisas efter små misstag från arbetsgivaren.

De svenska reglerna för arbetskraftsinvandring infördes av den förra regeringen. Av förarbeten framgår att systemet inte får underlätta för oseriösa arbetsgivare att hitta arbetskraft genom att erbjuda villkor som är sämre än dem som gäller för arbetstagare som redan är bosatta i Sverige. För att ett arbetstillstånd ska beviljas krävs därför att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor är i nivå med svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Migrationsöverdomstolen har i två domar under 2015 slagit fast att ett förlängt arbetstillstånd inte bör beviljas om villkoren inte har varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden. Domstolen menar att en annan ordning skulle leda till att legitimiteten för hela systemet minskar. Särskilt som det ofta är först i samband med en förlängning som det sker en kontroll av om villkoren har varit uppfyllda.

Johanna Jönssons fråga handlar i stor utsträckning om tillämpningsfrågor. Det är Migrationsverket som fattar beslut om arbetstillstånd. Som minister varken kan eller får jag uttala mig i enskilda ärenden. Jag kan och får inte heller ingripa i eller försöka påverka hur en myndighet eller domstol hanterar enskilda ärenden.

Varje år fattar Migrationsverket omkring 7 500 beslut om förlängning av uppehållstillstånd för arbete. I de flesta förlängningsärenden har villkoren varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden men det förekommer också att det uppdagas att villkoren inte har varit i nivå med kraven i lagstiftningen. Jag är inte beredd att avvika från den grundläggande principen att arbetskraftsinvandring ska ske under goda villkor. Det är viktigt att inte skapa regler som leder till lönedumpning eller som underlättar för oseriösa arbetsgivare att fuska med villkoren. Det är också viktigt att reglerna är förutsägbara och tydliga, så att fel inte uppstår. Om det upptäcks att villkoren inte har varit uppfyllda först efter det att arbetstagaren har vistats i Sverige under en längre tid kan det naturligtvis få stora konsekvenser för den enskilde, men även för arbetsgivaren. Det är därför viktigt att effektiva kontroller kan sättas in i ett tidigt skede. Migrationsverket har också redan i dag i uppdrag att utföra kontroller under löpande tillståndstid.

En väl fungerande kompetensförsörjning är viktig för svenska företag och för Sverige som kunskapsnation. Sverige behöver ett system för arbetskraftsinvandring som kan möta de behov som finns av att rekrytera kompetens utomlands, samtidigt som utländska arbetstagare skyddas mot utnyttjande.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över och förbättra skyddet för arbetskraftsinvandrare. Det handlar bland annat om utökade kontroller och sanktioner mot arbetsgivare som inte lever upp till reglerna. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2016.

Jag följer givetvis utvecklingen på området, men vill inte föregripa den pågående utredningen.

Stockholm den 12 oktober 2016

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.