Privatsektorbistånd och DAC:s regelverk

Skriftlig fråga 2016/17:984 av Hans Linde (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-03-03
Överlämnad
2017-03-03
Anmäld
2017-03-14
Svarsdatum
2017-03-15
Sista svarsdatum
2017-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

Den 9 mars ska regelverket kring vad som får räknas som bistånd uppdateras under ett möte i OECD:s biståndskommitté, DAC. Jag har tidigare frågat statsrådet Isabella Lövin om det privata näringslivets roll i svensk utvecklingspolitik (2015/16:669) och om den översyn av reglerna för privatsektorbistånd som pågår inom OECD-DAC. Ministern gav då flera tydliga och betryggande besked. Dessa var var bland annat att en grundförutsättning för att stöd till privata sektorn ska få räknas som bistånd är att det har som huvudsyfte att bidra till ekonomisk utveckling och välfärd i fattiga länder, att principen är fundamental, och att Sverige kommer att fortsätta verka för att regelverket ska spegla givarländernas ansträngningar och vara transparent.

Statsrådet slog också fast att principen om obundenhet och lokalt ägarskap i biståndet fortsatt är central för svenskt bistånd och att allt utvecklingssamarbete ska bidra till hållbar utveckling – ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Även principen om additionalitet inom privatsektorbiståndet ställde sig ministern bakom genom att säga att stödet ”ska endast gå till insatser som annars inte hade ägt rum. Vi ska alltså inte stödja företagens investeringar i utvecklingsländer.”.

Vidare tydliggjorde statsrådet vikten av att mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och miljömässig hållbarhet uppfylls i de insatser som vi gör med biståndsmedel och det allmännas medel. Lövin bekräftade också att det sedan tidigare var tydligt att exportkrediter inte kommer att kunna klassas som bistånd.

Inför mötet den 9 mars har flera biståndsorganisationer lyft sin oro kring det liggande förslaget. Jesse Griffiths, ordförande Eurodad, menar att förslaget skulle innebära ”den största förändringen av biståndet på decennier”. Griffiths menar att bland annat lån till, och investeringar i, privata företag samt exportkreditgarantier till privata investeringar kan räknas som bistånd om förslaget blir verklighet.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

Avser statsrådet att ta initiativ för att Sverige ska agera som medlem i DAC för att förhindra att biståndet urholkas, exempelvis genom att exportkrediter räknas som bistånd?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:984 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:984 av Hans Linde (V) Privatsektorbistånd och DAC:s regelverk

Hans Linde har frågat mig om Sverige som medlem i DAC avser att agera för att förhindra att biståndet urholkas, exempelvis genom att exportkrediter räknas som bistånd.

Världssamfundet har enats om Agenda 2030 som innebär en unik möjlighet att tillsammans arbeta för att nå de globala hållbarhetsmålen. Vi står också inför stora utmaningar i ett förändrat utvecklingslandskap. Resurser långt bortom biståndet behövs för att uppnå hållbarhetsmålen. Samtidigt kan biståndet spela en avgörande roll för att skapa förutsättningar för mobilisering av andra resurser.

Inom DAC pågår just nu en översyn av biståndsreglerna i syfte att skapa incitament för mobilisering av privat kapital till fattiga länder. Som Hans Linde nämner är det grundläggande att biståndet även fortsättningsvis har ett tydligt utvecklingsfokus. Sverige har och kommer med kraft att fortsätta att verka för att biståndets utvecklingsfokus respekteras, oavsett om det handlar privatsektorinstrument eller något annat område såsom säkerhetsrelaterade kostnader.

Sverige har på DAC-möten framfört att uppföljning av de nya reglerna för privatsektorinstrument måste göras inom två år. Detta för att säkerställa att kriterierna för bistånd respekteras. Vi har även lyft fram att DAC bör konsultera OECD:s exportkreditgrupp hur gränsen mellan exportkrediter och bistånd ska förbli tydlig. Dessa konsultationer har nu skett och en särskild teknisk arbetsgrupp inom DAC tillsattes i syfte att identifiera kriterier för att särskilja utvecklingsflöden och kommersiella flöden.

DAC har ännu inte presenterat något slutligt förslag på regelverk. Diskussionerna handlar fortfarande om hur besluten från DAC:s högnivåmöte i februari 2016 ska implementeras. Därför är det för tidigt att uttala sig om hur reglerna skulle kunna påverka biståndet. Sverige står tydligt upp för principen om ett effektivt bistånd. För Sverige är det prioritrerat att biståndet i huvudsak används för insatser i de allra fattigaste länderna, använder mottagarlandets egna system och används där det gör allra mest nytta. Vi kommer att granska det kommande förslaget och agera utifrån dessa perspektiv.

Stockholm den 13 mars 2017

–

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.