Privata aktörer som driver skyddat boende

Skriftlig fråga 2020/21:2129 av Maj Karlsson (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-10
Överlämnad
2021-03-10
Anmäld
2021-03-11
Svarsdatum
2021-03-17
Sista svarsdatum
2021-03-17
Besvarad
2021-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

 

Kvinno- och tjejjourernas arbete bygger på en idéburen grund utan vinstintresse och är en uppskattad tillgång för samhällets gemensamma strävan att motverka våld. Ett viktigt bidrag är även utbildning för och information till beslutsfattare och yrkesgrupper som möter våldsutsatta i sitt arbete. All denna kunskap, erfarenhet och ideella engagemang riskerar att konkurreras ut till förmån för privata vinstintressen. Skyddet av våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn konkurrensutsätts på en öppen marknad som vilken vara som helst.

Det har skett en ökning av privat drivna skyddade boenden sedan 2012. Enligt Socialstyrelsen har antalet fyrdubblats på drygt fem år. Vart tredje boende drivs i dag i privat regi med vinstintresse.

Som orsak till ökningen uppges bland annat att aktörer som tidigare arbetat med unga ensamkommande nu börjat erbjuda skyddat boende och att det är enkelt att starta ett skyddat boende om företaget har tillgång till fastigheter. Det är inte reglerat vad ett skyddat boende är eller vem som får driva ett skyddat boende. Krav på bemanning eller kompetens hos personalen är inte formulerat, och det finns aktörer som helt saknar erfarenhet inom området.

Arbetet med våldsutsatta innebär mer än bara tak över huvudet. Förutom boende ingår oftast flera delar som till exempel samtalsstöd, gruppverksamhet, praktisk hjälp, barnverksamhet och chatt- och mejlstöd. Forskning visar att dessa sammanhållna insatser bidrar till att öka självkänslan och välbefinnandet hos den som är våldsutsatt. Rådgivning och stöd som ges samtidigt med skydd och ett tryggt boende är viktigt för möjligheten att bryta upp från en våldsam relation.

Vänsterpartiet har tidigare lyft frågan om hur regeringen tänker om framtiden för Sveriges kvinno- och tjejjourer, men utifrån den ökning av privata aktörer vi nu ser vill jag återigen lyfta frågan.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:

 

Vad avser statsrådet att göra för att förhindra att ideella föreningar med gedigen kunskap och beprövad erfarenhet slås ut till förmån för privata aktörer som ofta helt saknar kompetens?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2129 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)


Svar på fråga 2020/21:2129 av Maj Karlsson (V) Privata aktörer som driver skyddat boende

Maj Karlsson har frågat jämställdhets- och bostadsministern vad hon avser att göra för att förhindra att ideella föreningar med gedigen kunskap och beprövad erfarenhet slås ut till förmån för privata aktörer som ofta helt saknar kompetens. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Genom skyddat boende kan våldsutsatta kvinnor och barn få skydd, stöd och hjälp i akuta, ibland livshotande situationer. Målgruppen har i regel omfattande behov av vård och omsorg. Kommunen har enligt socialtjänstlagen ansvar för att vid behov ge stöd och hjälp till brottsoffer. Med stöd av samma lag kan kommunen lämna över genomförandet av socialtjänstinsatser, exempelvis insatsen skyddat boende, till en annan kommun, en ideell organisation eller en vinstdrivande verksamhet. I tillämpliga delar omfattas utföraren då av socialtjänstens regelverk (t ex dokumentationsplikt och anmälningsskyldighet). Kommunen behåller dock det yttersta ansvaret för kvaliteten i insatser som lämnas över till annan att genomföra.

Det är angeläget att sådana insatser finansieras på ett sätt som understödjer det uppdragsförhållande som råder mellan kommunen och utföraren. När kommunen uppdrar åt exempelvis en ideell organisation, att genomföra socialtjänstinsatser gäller lagen om offentlig upphandling. Det finns inte något allmänt undantag från upphandlingsreglerna när det gäller skyddat boende.

Socialstyrelsens nationella kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2020 visar att det i vissa avseenden har skett en positiv utveckling på området. Samtidigt finns avsevärda variationer mellan boenden i fråga om bemanning, kompetens och tillgänglighet, oberoende av driftsform.

Sedan 2015 har betydande statsbidrag reserverats för ideella kvinno- och tjejjourer. Regeringen har tagit flera initiativ för att andelen offentligt finansierad eller subventionerad välfärdsverksamhet i drift av idéburna aktörer ska öka. Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att under 2021 vidta åtgärder för att underlätta bl. a. för idéburna organisationer att delta i offentlig upphandling.

Stockholm den 17 mars 2021

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.