privat mark som naturreservat

Skriftlig fråga 2004/05:462 av Widegren, Cecilia (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-26
Anmäld
2004-11-26
Besvarad
2004-12-01
Svar anmält
2004-12-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 november

Fråga 2004/05:462

av Cecilia Widegren (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om privat mark som naturreservat

I arbetet med att uppfylla Sveriges riksdags mål om att avsätta ett visst antal hektar skogsmark till naturreservat pågår ett förberedelsearbete. Enligt uppgift kommer förslag att lämnas som innebär att privata skogsägare i Götaland ska avstå sina marker i än större utsträckning än i dag.

Staten är en stor skogsägare, inte minst genom Sveaskog. Enligt min uppfattning är det lämpligare att om skog ska undantas från produktion bör den i första hand vara offentligt ägd.

Min fråga till ministern är:

Kommer ministern att medverka till att av den skog som avsätts av naturvårdsskäl öka andelen privatägd skog?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:462 besvarad av

den 1 december

Svar på fråga 2004/05:462 om privat mark som naturreservat

Statsrådet Lena Sommestad

Cecilia Widegren har frågat statsrådet Nykvist om statsrådet kommer att medverka till att av den skog som avsätts av naturvårdsskäl öka andelen privatägd skog. Arbetet i regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att besvara frågan.

Inledningsvis vill jag konstatera att riksdagen inom ramen för den samlade miljömålsstrukturen redan 2001 fastställde ett så kallat delmål för bevarande av skyddsvärd skogsmark. Enligt detta delmål ska ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark, jämfört 1998 års nivå, undantas från skogsproduktion till 2010. Regeringen avser att under första kvartalet 2005 återkomma till riksdagen med en miljömålsproposition. Regeringen kommer då att ge en samlad bild av arbetet med att nå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen och delmålen, däribland detta delmål.

Arbetet med att nå detta delmål har alltså pågått sedan 2001. Genomförandet sker genom bildandet av naturreservat och biotopskyddsområden, genom att markägare och skogsvårdsstyrelsen träffar så kallade naturvårdsavtal samt genom skogsnäringens frivilliga avsättningar för naturvårdsändamål.

Jag vill också nämna att regeringen i början av 2004 gav Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i gemensamt uppdrag att ta fram en fördjupad strategi för arbetet med områdesskydd, det vill säga naturreservat och biotopskyddsområden, och naturvårdsavtal för särskilt värdefulla naturområden på skogsmark. En kostnadseffektiv måluppfyllelse av det ovan nämnda delmålet utgör utgångspunkt för uppdraget. Arbetet ska utföras efter samråd med och med hjälp av underlag från länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 juni 2005.

I frågan refereras till en uppgift om att förslag kommer att lämnas "som innebär att privata skogsägare i Götaland ska avstå sina marker i än större utsträckning än i dag". Om det är den kommande redovisningen av det ovan nämnda uppdraget som avses kan jag inte bedöma. I det uppdraget ligger inte att på något sätt ändra det delmål som riksdagen har lagt fast. Eftersom frågeställaren inte tydligt har refererat vilket kommande förslag som avses kan jag inte närmare svara på detta. Jag vill dock påminna om att det är myndigheternas sak att avgöra vilka områden som är bäst lämpade att skydda som naturreservat och biotopskyddsområden.

Den generella utgångspunkten vid arbetet med att nå ovan nämnda delmål måste enligt min mening vara att det är de områden som har högst värden från naturvårdssynpunkt som insatserna i första hand bör fokusera på. Med andra ord; det måste vara värdena, och då menar jag en syntes av de bevarandevärden som skogsområden kan hysa till exempel i form av växt- och djurliv, för friluftsliv, kulturmiljövärden med mera, som ska vara styrande. Vidare är det viktigt att uppnå en ändamålsenlig geografisk fördelning i landet och att ha en fördelning som innebär att olika slags skogar blir representerade. Det är just detta som den ovan nämnda strategin ska innehålla. Att låta markägarkategori vara en avgörande faktor vid urvalet vore fel väg att gå. Samtidigt ska vi givetvis ta till vara de värdefulla skogar vi har bland de offentligt ägda skogarna. Regeringen har därför låtit utreda vilka värdefulla skogar vi har på den mark som ägs av staten och det pågår ett arbete med att använda dessa skogar i arbetet med att nå måluppfyllelse. Vidare ger Sveaskogs markinnehav, inom vissa ramar och förutsättningar, möjligheter att erbjuda bytesmark vid reservatsbildning på privat skogsmark. Jag vill också i detta sammanhang påpeka att en markägare kan få ekonomisk kompensation för det intrång som till exempel ett naturreservat kan innebära.

Mitt svar på Cecilia Widegrens fråga är alltså att det bör vara bevarandevärdena och inte markägarkategori som är styrande vid urval av områden som avses undantas från skogsproduktion samt att det är myndigheterna som ska göra dessa avvägningar.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.