Principer för betygssättning
Skriftlig fråga 2023/24:423 av Linus Sköld (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-19
- Överlämnad
- 2023-12-19
- Anmäld
- 2023-12-20
- Svarsdatum
- 2024-01-02
- Sista svarsdatum
- 2024-01-02
- Besvarad
- 2024-01-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
I interpellation 270 ställde Niels Paarup-Petersen frågan Kommer statsrådet att arbeta för att alla elever ska bedömas efter samma principer? Frågan syftar på att principerna för betygssättning skiljer sig åt när betyget E ska sättas och när de högre betygsstegen ska sättas. För betyget E måste alla kriterier uppfyllas. För de högre betygsstegen kan en samlad bedömning göras och eleven kan ha uppvisat starkare resultat när det gäller vissa förmågor och svagare när det gäller andra. Detta betyder att reglerna påbjuder en strängare bedömning för svagpresterande elever och en mer generös bedömning för högpresterande.
Frågan som ställdes i interpellation 270 fick inget svar trots att den upprepades flera gånger under debattens gång.
Därför vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lotta Edholm:
Kommer statsrådet att arbeta för att alla elever ska bedömas efter samma principer?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:423 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2023/24:423 av Linus Sköld (S)
Principer för betygssättning
Linus Sköld har frågat mig om jag kommer att arbeta för att alla elever ska bedömas efter samma principer. Frågan syftar på de nyligen ändrade principerna för betygssättning.
Jag vill börja med att konstatera att det finns brister i dagens system i fråga om likvärdighet och hur betygskriterier och läroplaner är utformade men också brister som rör hur systemet i dag fungerar för de elever som har svårt att nå målen. Det är allvarligt och behöver åtgärdas.
De principer för betygssättning som tillämpas från och med den 1 juli 2022 beslutades under föregående mandatperiod. I propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36) föreslog den dåvarande regeringen en ny princip för betygssättning för alla godkända betygssteg (A–D) utom för E, i linje med förslag från Betygsutredningen 2018 i betänkandet Bygga, bedöma, betygsätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper (SOU 2020:43). Detta innebär att läraren för betygen A-D ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. För att eleven ska kunna få ett godkänt betyg (E-A) ska dock samtliga kriterier för betyget E vara uppfyllda.
Betyget E är inte ett betyg som andra. Betyget kan ses som en garant för att en elev har tillägnat sig viss kunskap och att eleven har förkunskaper för fortsatta studier samt i förekommande fall tillräckliga kunskaper för att utöva ett yrke. Det finns även en koppling mellan betyget E och elevens rätt till stöd. Det är därför bra att det finns kvar en gräns för godkända kunskapsresultat i betygssystemet. Det finns ämnen inom gymnasieskolan där en lägsta nivå på kunskaper måste garanteras, exempelvis ämnen som innehåller säkerhetskrav för en elektriker, hygienkrav för en undersköterska eller ämnen som innefattar att en elev ska ta körkort. Det gäller t.ex. också simkunskaper för elever i grundskolan. Att rakt av införa samma princip som för övriga betyg i betygsskalan med dagens betygskriterier är därför inte helt enkelt. Det var också därför som Betygsutredningen inte föreslog att den nya principen om sammantagen bedömning skulle omfatta betyget E.
Det innebär inte att jag är nöjd med systemet som det nu ser ut. Tvärtom. Som jag tidigare nämnt behöver det förbättras ur flera aspekter. Vi har därför flera stora, viktiga utredningar i gång och jag ser fram emot att ta emot deras betänkanden och konkreta och väl underbyggda förslag till förbättringar.
Det gäller bl.a. de två utredningar jag nämnde i den aktuella interpellationsdebatten (270). Utredningen om fler vägar till arbetslivet (U 2022:03), som utöver att föreslå nya vägar till yrkesutbildning för elever som i dag stängs ute, kommer att ge oss bättre kunskaper om hur dagens system fungerar för elever som inte når upp till kraven för betyget E. Utredningen om mer likvärdiga betyg och meritvärden (U 2023:02) ser över betygssystemet ur likvärdighetsaspekt.
Det gäller också i hög grad den nyligen tillsatta utredningen om en tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna (dir. 2023:173). Utredningen ska bl.a. lämna förslag på hur läroplanerna, inklusive kursplaner, bättre kan anpassas till olika elevgruppers kognitiva förutsättningar att nå betygskriterierna, särskilt för betyget E. Det är nödvändigt att vi ser över dagens kursplaner och betygskriterier. Eftersom det finns en stor variation när det gäller kognitiva förutsättningar inom respektive skolforms målgrupp behöver de kunskapsmässiga krav som ställs för ett godkänt betyg vara rimliga sett i relation till hela skolformens målgrupp.
Jag vill inte på förhand utesluta att det omfattande arbete som nu pågår inom betygsområdet kan leda till ändringar även vad gäller principen om
sammantagen bedömning för betyget E. Däremot så planerar jag i dagsläget inte att ta något separat initiativ i denna fråga.
Stockholm den 29 december 2023
Lotta Edholm
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.