Presidentvalet i Honduras

Skriftlig fråga 2009/10:265 av Linde, Hans (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-12-02
Anmäld
2009-12-02
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2009-12-14
Besvarad
2009-12-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 december

Fråga

2009/10:265 Presidentvalet i Honduras

av Hans Linde (v)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Söndagen den 29 november gick Honduras till val, varefter den konservative kandidaten Porfirio ”Pepe” Lobo förklarat sig som segrare. Valet var organiserat av den kuppregering som med vapenmakt avsatte Honduras erkände och demokratiskt valde president Manuel Zelaya den 28 juni. Sedan kuppen har världssamfundet enigt krävt att Zelaya ska återinsättas, men kuppregeringen under Roberto Micheletti har systematiskt brutit mot ingångna avtal och förhalat alla försök till lösning.

Inför valet har dock omvärldens stöd till den honduranska demokratin varit splittrat. FN och Organization of American States (OAS) beslutade att inte skicka valobservatörer, Argentina och Brasilien har meddelat att de inte kommer att erkänna segraren och den honduranska demokratirörelsen har uppmanat till bojkott av valet. Samtidigt har bland andra USA och Colombia meddelat att de kommer att erkänna segraren.

Det är nu avgörande att Sverige och EU ger ett tydligt stöd till Honduras demokratirörelse och inte belönar kuppledarna genom att erkänna valresultatet.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige och EU ska stödja ett återupprättande av demokratin i Honduras och inte erkänna valresultatet från den 29 november?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:265 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 14 december

Svar på fråga

2009/10:265 Presidentvalet i Honduras

Utrikesminister Carl Bildt

Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Sverige och EU ska stödja ett återupprättande av demokratin i Honduras och inte erkänna valresultatet från den 29 november.

Sverige har, som EU:s ordförandeland, följt utvecklingen i Honduras nära och verkat för ett ställningstagande och agerande från EU, bland annat genom rådsslutsatser och flera uttalanden. Utgångspunkten har varit att stödja de ansträngningar som gjorts för att finna en fredlig lösning.

Den förhandlingslösning som parterna undertecknade den 30 oktober var en väg ut ur den politiska kris som präglat Honduras sedan den 28 juni. Det var därför olyckligt att Tegucigalpa/San José-avtalet inte implementerades före valet den 29 november. Detta resulterade i en valprocess som ägde rum under svåra omständigheter. Krisen i Honduras är inte över i och med att val har hållits. Valet, som kunde hållas under relativt lugna former och med ett förhållandevis högt valdeltagande, är dock ett steg i rätt riktning. Det är nu av stor vikt att alla parter i Honduras, inklusive den tillträdande presidenten Porfirio Lobo, tar sitt ansvar för att genom dialog uppnå försoning och ett återupprättande av konstitutionell och demokratisk ordning, inklusive respekt för de mänskliga rättigheterna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.