praxis vid sjukskrivningar
Skriftlig fråga 2001/02:864 av Gennser, Margit (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-08
- Anmäld
- 2002-03-12
- Besvarad
- 2002-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 mars
Fråga 2001/02:864
av Margit Gennser (m) till statsrådet Ingela Thalén om praxis vid sjukskrivningarDe senaste årens explosionsartade utveckling av sjukfrånvaron kan till stor del förklaras av ändrad sjukskrivningspraxis. Professor Bo Michaelsson har i empiriska undersökningar kunnat visa hur ändrade sjukskrivningsrutiner minksar längden på sjukfrånvaron. Nu kan också Centrum för klinisk forskning Dalarna visa i en undersökning av distriktsläkares sjukskrivningspraxis hur den genomsnittliga sjukskrivningen ökat från 26 dagar till 35 dagar mellan 1996 och 2001. Samma undersökning visar också att andelen konsultationer som rör sjukskrivning har fördubblats.
Ämnar statsrådet vidta åtgärder för att ändra praxis vid sjukskrivning hos sjukskrivningsberättigade läkare i syfte att minska längden på sjukfrånvaron?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:864 besvarad av
den 13 mars
Svar på fråga 2001/02:864 om praxis vid sjukskrivningar
Statsrådet Ingela Thalén
Margit Gennser har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att ändra praxis vid sjukskrivning hos sjukskrivningsberättigande läkare i syfte att minska längden på sjukfrånvaron.
Regeringen ser mycket allvarligt på att sjukfrånvaron ökat kraftigt de senaste åren och har därför inlett en omfattande översyn av orsakerna till den ökande ohälsan i arbetslivet i form av ett elvapunktsprogran. Det överordnade motivet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan och som ett led i arbetet har olika utredningsinsatser genomförts eller påbörjats. Arbetet har bedrivits parallellt och ett antal förslag har lämnats. Behov finns nu att sammanställa de förslag, faktaunderlag och uppslag som har framkommit på olika håll till en helhet.
Vidare har utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5) i januari i år lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. Betänkandet innehåller ett brett spektrum av förslag till åtgärder på olika områden. Utredningen anser bl.a. att kunskaperna om sambanden mellan sjukskrivning, arbetsplats och alternativa åtgärder till sjukskrivning hos sjukvårdens personal och inte minst hos den behandlande läkare som först möter patienten är bristfällig och att en förbättrad utbildning och vidareutbildning är ytterst angelägen. Utredningen föreslår därför bl.a. att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen måste effektiviseras och i högre grad utgå från relationen individ@arbetsplats. Betänkandet har sänts ut för remissbehandling t.o.m. den 26 april. Även detta material kommer att läggas till grund för olika förslag i syfte att öka hälsan i arbetslivet.
En av punkterna i elvapunktsprogrammet behandlar formerna för sjukskrivningsprocessen. I denna är sjukintyget en viktig del. Avsikten är att Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen inom kort ska få i uppdrag att närmare klargöra omfattningen av problemen i denna process och lämna förslag om utvecklingen av formerna för denna. Bl.a. ingår i uppdraget att studera de beslutsunderlag i form av läkarintyg som lämnas till försäkringskassan.
Jag delar Margit Gennsers oro vad gäller den kraftiga ökningen av bl.a. den genomsnittliga sjukskrivningstiden. Mot bakgrund av att det för närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete där även frågan om sjukskrivningsprocessen ingår, anser regeringen dock att det utredningsarbete som för närvarande pågår bör avvaktas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.