praktiska olägenheter med Schengenavtalet
Skriftlig fråga 2000/01:1521 av Järrel, Henrik S (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-07-20
- Besvarad
- 2001-08-21
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 juli
Fråga 2000/01:1521
av Henrik S Järrel (m) till justitieminister Thomas Bodström om praktiska olägenheter med SchengenavtaletTillämpningen av det s.k. Schengenavtalet visar sig tre månader efter ikraftträdandet erbjuda en del praktiska, varken av- eller förutsedda, problem.
Avtalet förutsätter i princip passfrihet vid resa inom och mellan signatärstaterna.
En del flygbolag kräver t.ex. i onödan pass av Schengenresenärer, vilket är anmärkningsvärt så här långt efter avtalets ikraftträdande. Bristfällig information synes föreligga.
Likaså föreskriver t.ex. avtalet att medborgare i Schengenanslutet land som med fritidsbåt gästar hamn i annat Schengenland ska antecknas med namn, hemvist och födelsedata. Så sker i praktiken sällan.
Det faktum att man kan behöva legitimera sig, också med nationalitet, innebär att passet @ i avsaknad av ett svenskt ID-kort som även utvisar nationalitet @ för närvarande är den lämpligaste ID-handlingen att medföra även i Schengenanslutna länder, trots att det alltså inte längre är nödvändigt.
Vilka åtgärder planerar statsrådet vidta för att undanröja de praktiska olägenheter som Schengenavtalet hittills visat sig medföra?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1521 besvarad av
Svar på frågorna 2000/01:1520 om Schengenavtalet och nordiska besökare i gästhamnar och 1521 om praktiska olägenheter med Schengenavtalet
Justitieminister Thomas Bodström
Åsa Torstensson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att oklarheter om hur Schengenavtalet och registrering av nordiska invånare i gästhamnar ska tolkas och klargöras. Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag planerar att vidta för att undanröja de praktiska olägenheter som Schengenavtalet hittills visat sig medföra.
Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.
Det är polisen som har det övergripande ansvaret för gränskontrollen i fråga om personer och gränsbevakning samt samordningen av dessa uppgifter med andra gränskontrollmyndigheter. Övriga gränskontrollmyndigheter är Kustbevakningen och tullen. Vad gäller s.k. hotellkontroll och därmed bl.a. registrering av utländska besökare från Schengenland i gästhamnar och motsvarande registrering på campingplatser, har Rikspolisstyrelsen utarbetat föreskrifter om vilka uppgifter som utländska medborgare ska lämna samt hur näringsidkarna ska hantera registerkorten. Rikspolisstyrelsen har vidare bl.a. informerat allmänhet och särskilt berörda om regelverket och om gränskontroll i övrigt genom den officiella publikation som Sjöfartsverket ger ut Underrättelse för sjöfarande och genom information till Kommunförbundet. Det har också lämnats information till den centrala campingorganisationen. Rikspolisstyrelsen kommer därutöver att under hösten sammankalla berörda polismyndigheter för att kartlägga de eventuella tillämpningsproblem som kan finnas när det gäller bl.a. hotellkontroll.
Kontrollen av flygbolagens hantering av Schengenresenärer är också en tillämpningsfråga för vilken polisen svarar i första hand. Enligt Rikspolisstyrelsen sker en kontinuerlig dialog med de berörda flygbolagen och det ska nu ha skett en klar förbättring av flygbolagens kontrollverksamhet. Polisen följer noga utvecklingen på området.
Mot bakgrund av den information som polisen har lämnat finner jag nu inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder.
När det gäller frågan om ett nationellt ID-kort i Sverige vill jag här hänvisa till de svar jag har givit på Carl-Axel Johanssons frågor 2000/01:1087, 2000/01:1218 och 2000/01:1499 den 2 maj, den 16 maj och den 19 juli i år om nationella ID-kort. Jag svarade då att frågan om ett nationellt ID-kort för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Målet är att ett förslag ska kunna remitteras under hösten.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.