Potentiella brottsverktyg inom sluten ungdomsvård
Skriftlig fråga 2021/22:557 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-09
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2021-12-27
- Sista svarsdatum
- 2021-12-27
- Besvarad
- 2021-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Ungdomar under 18 år som har begått brott kan bli dömda till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. De kan då placeras på ett av Sis (Statens institutionsstyrelses) särskilda ungdomshem. Där ska de få vård och behandling för att de inte ska fortsätta begå brott. Varje år får cirka 30 000 barn och ungdomar vård utanför hemmet, i till exempel familjehem eller HVB-hem. Drygt 1 000 av dem kommer till något av Sis ungdomshem. År 2019 var medelåldern för de placerade ungdomarna cirka 16 år. Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15–17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på speciella avdelningar på Sis särskilda ungdomshem, enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott. De kan ha kopplingar till gängkriminalitet och organiserad brottslighet.
År 2017 togs 73 ungdomar dömda till sluten ungdomsvård in på något av Sis slutna ungdomshem. Alla var pojkar, och medelåldern var drygt 17 år. Det är brottet, och inte behandlingsbehovet, som avgör straffet och därmed vårdtidens längd. Den kan variera mellan 14 dagar och fyra år.
Barnkonventionen ger barn och unga rättigheter som de tidigare kanske inte haft. Många är självklart bra, men en del kan vara direkt destruktiva och bidra till att ett kriminellt leverne för en ung person upprätthålls. Ett exempel på detta är att man får ha personliga statushöjande saker, mobiltelefon och tillgång till dator på ungdomshem där man är placerad genom LVU eller LSU. Detta gör att om en ung person skulle ha koppling till gängkriminalitet eller annan organiserad brottslighet kan denne på ett relativt enkelt sätt fortsätta upprätthålla den kriminella livsstilen, planera rymningar etcetera. Lagen behöver ses över så att det finns möjlighet att stoppa potentiella brottsverktyg på särskilda ungdomshem.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialminister Lena Hallengren:
Hur ämnar ministern verka för att förebygga potentiella brottsverktyg som kan upprätthålla kriminalitet inom Statens institutionsstyrelses ungdomshem?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:557 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:557 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Potentiella brottsverktyg inom sluten ungdomsvård
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att förebygga potentiella brottsverktyg som kan upprätthålla kriminalitet inom Statens institutionsstyrelses ungdomshem.
Det pågår ett intensivt arbete med att stärka den tekniska och fysiska säkerheten på Statens institutionsstyrelse (SiS) och anslaget till myndigheten har ökat.
För att upprätthålla ordningen, förhindra avvikningar och säkerställa en drogfri miljö på de särskilda ungdomshemmen, är det angeläget att säkerställa att bruket av t.ex. mobiltelefoner och datorer inte används som potentiella brottsverktyg. I 15 a § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) finns särskilda befogenheter för SiS att ta beslut om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster. En motsvarande bestämmelse finns även i 16 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Barnen och ungdomarna måste också kunna tillgodogöra sig vården och antalet störande moment under vårdtiden måste minska.
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga. I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Regeringen kommer vidare att inom kort att tillsätta en utredning som ska se
över de särskilda befogenheterna i 16 § LSU och 15 a § LVU som avser begränsningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster. Utredaren ska lämna förslag och föreslå åtgärder i syfte att säkerställa en trygg och säker miljö på SiS särskilda ungdomshem.
Stockholm den 27 december 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.