portalparagrafen om barns bästa

Skriftlig fråga 2003/04:1404 av Ekström, Anne-Marie (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-05
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-07-22
Svar anmält
2004-09-14
Anmäld
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 juli

Fråga 2003/04:1404

av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Barbro Holmberg om portalparagrafen om barns bästa

I början på juni avvisades en trettonårig flicka tillsammans med sin familj till Bosnien. Familjen är serber men kommer ursprungligen från ett muslimskt område som de tvingades lämna redan 1992. Familjen har levt som internflyktingar i ett muslimskt hus i Republica Srpska fram till 2003 när den rättmätige ägaren återvände. Familjen vågade inte återvända till sin hemby eftersom pappan vid besök blivit slagen och mamman hotad med att hon skulle bli våldtagen. Hon hade våldtagits i samband med kriget. Samtidigt som familjen måste flytta upplevde flickan en mycket tragisk händelse i skolan vilket gjorde att hon blev apatisk och vände sig inåt. Familjen tog sig då till Sverige. Flickan var således dålig redan vid ankomsten till Sverige. Hon har haft blöjor och liggunderlag och mamman har vårdat henne dygnet runt. Även pappan mår mycket dåligt. Vid avvisning med polis fick flickan bäras ut och in och ur flygplanet. Vid ankomsten till Bosnien hade familjen ingenstans att ta vägen och eftersom familjen inte vågar återvända till sin hemby bor de nu i en park i Banja Luka i Republica Srpska. Det är oacceptabelt att barn som mår så dåligt avvisas utan att det finns garantier att de tas om hand på ett människovärdigt sätt och får adekvat vård. I detta fall har man definitivt inte följt portalparagrafen i utlänningslagen och sett till barnens bästa.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att intentionerna bakom portalparagrafen om barns bästa efterlevs?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1404 besvarad av

den 22 juli

Svar på fråga 2003/04:1404 om portalparagrafen om barns bästa

Statsrådet Barbro Holmberg

Anne-Marie Ekström har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att intentionerna bakom portalparagrafen om barns bästa efterlevs.

Jag ser allvarligt på de uppgifter som framkommit den senaste tiden och som också återges av frågeställaren om asylsökande barn som mår dåligt under vistelsen i Sverige och blir apatiska. Jag tror inte att det finns någon entydig förklaring till barnens tillstånd.

Inom Migrationsverket pågår ett samverkansprojekt som syftar till att i ett tidigt skede identifiera de barn som är i riskzonen. På så sätt kan stödåtgärder sättas in och vid behov kan beslut i deras asylärenden fattas med förtur.

Regeringen arbetar intensivt med att förkorta vistelsetiderna. En lagändring har trätt i kraft den 1 juli 2004 som ökar möjligheterna att tidigt klarlägga asylsökandes identitet. En annan orsak till de långa vistelsetiderna är möjligheten att lämna in ett obegränsat antal nya ansökningar, efter avslagsbeslut hos Utlänningsnämnden. Regeringen har därför föreslagit att det nuvarande systemet med ny ansökan om uppehållstillstånd ska avskaffas. Vidare har regeringen bland annat skjutit till ytterligare resurser för att korta handläggningstiderna i asylärenden.

Jag kan inte kommentera utgången i det enskilda fall som Anne-Marie Ekström tar upp, men generellt sett gäller att i ärenden som rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. De skäl som krävs för uppehållstillstånd kan vara något svagare i fråga om ett sjukt barn än i fråga om vuxna. Detta innebär dock inte att alla barn som är sjuka ska beviljas uppehållstillstånd. Möjligheten till vård i hemlandet, föräldrarnas hälsotillstånd och barnets livssituation i övrigt är faktorer som också måste vägas in.

När det gäller situationen i Bosnien är den i dag inte sådan att den med automatik ger personer rätt till skydd. Skyddsbehovet har minskat, men därmed inte sagt att det saknas problem. En viktig del av Sveriges flyktingpolitik är att förebygga att människor tvingas lämna sitt land på grund av konflikter och förtryck. Den fattigdom och de orättvisor som råder försöker vi bidra till att minska framför allt genom utvecklingsbiståndet. Sverige är den största bilaterala biståndsgivaren i Bosnien med ca 260 miljoner kronor per år.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.