Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

politiska ungdomsförbund i skolorna

Skriftlig fråga 2000/01:780 av Nisser, Per-Samuel (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-22
Besvarad
2001-03-05
Anmäld
2001-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 februari

Fråga 2000/01:780

 av Per-Samuel Nisser (m) till statsrådet Britta Lejon om politiska ungdomsförbund i skolorna

Under den senaste tiden har signaler kommit att det blivit svårare för de politiska ungdomsförbunden att komma ut i skolorna. Man får inte alltid tillstånd från skolledningarna att bedriva kampanjverksamhet. Det är naturligtvis skolans och lärarnas bedömning om information ska ske i klasserna. När det gäller besök på skolorna för att dela ut informationsmaterial eller ställa upp s.k. bokbord blir beskedet ibland nej om inte alla partier finns på skolan samtidigt.

Det är viktigt för demokratin att ungdomsförbunden ges möjlighet att informera och sprida sina idéer. Det är positivt att ungdomsförbunden försöker öka intresset för politik bland högstadie- och gymnasieelever och att det inte bara sker när det är valår. Det får inte vara så att ungdomar känner sig motarbetade om de försöker etablera politiskt intresse på en skola.

Vad ämnar statsrådet göra för att underlätta för de politiska ungdomsförbunden att kunna komma ut på skolorna för att informera och sprida sina idéer?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:780 besvarad av

den 2 mars

Svar på fråga 2000/01:780 om politiska ungdomsförbund i skolorna

Statsrådet Britta Lejon

Per-Samuel Nisser har frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta för de politiska ungdomsförbunden att kunna komma ut på skolorna för att informera och sprida sina idéer.

Skolan ska främja demokratins idéer och bidra till barns och ungdomars demokratiska fostran. Ett viktigt led i detta arbete är att stimulera det levande demokratiska samtalet.

Jag anser därför att det är angeläget att skolan samverkar med det omgivande samhället och att organisationer ges möjlighet att informera om sin verksamhet och bidra med sin kunskap och sina erfarenheter. Enligt min mening är det olyckligt om elever förhindras att i skolan få kontakt med organisationer som har stor betydelse för vår demokrati. De politiska ungdomsförbunden är i detta sammanhang särskilt viktiga, eftersom de genom att bjuda in till samtal och debatt om viktiga samhällsfrågor stimulerar unga människor till ett politiskt engagemang. Ett starkt och brett politiskt engagemang är grunden för ett demokratiskt samhälle.

Samtidigt vet vi att unga människors politiska engagemang i dag, i högre utsträckning än tidigare, tar sig andra uttryck än traditionellt partipolitiskt arbete. Det är därför viktigt att även andra organisationer som stimulerar till ett politiskt engagemang ges möjlighet att bidra till det demokratiska samtalet i skolan.

Det decentraliserade styrsystem vi tillämpar för skolans verksamhet i dag innebär att det är den enskilda kommunen eller den enskilda skolledningen som avgör i vilken utsträckning organisationer ska ges tillträde till skolan.

Från regeringens sida har vi under de senaste åren tagit flera initiativ för att öka ungdomars intresse för politik och demokratifrågor.

Ungdomsstyrelsen disponerar sedan år 1999 efter beslut av regeringen ett belopp om 10 miljoner ur Allmänna arvsfonden för föreningsutveckling inom ungdomsorganisationerna. Av dessa medel har ca 2 miljoner kronor avsatts till de politiska ungdomsförbunden för att utveckla nya former för att föra ut information i skolorna om deras egen verksamhet, men också om den politiska demokratins arbetssätt.

Regeringen beslutade i höstas att anvisa ytterligare 10 miljoner kronor för föreningsutveckling inom ungdomsorganisationerna, varav upp till 2 miljoner kronor kommer att avsättas för de politiska ungdomsförbundens verksamhet i skolorna.

Vidare har regeringen fått en mycket positiv respons på det stöd till elever som bildar feministiska grupper i gymnasieskolan som regeringen nyligen fattat beslut om. 210 000 kr kommer att fördelas till 22 grupper av elever över hela landet. Dessa grupper tar nu initiativ till olika aktiviteter för att öka kunskaperna och intresset för jämställdhet, könsroller i skola och samhälle och andra viktiga demokratifrågor.

Ungdomsstyrelsen, Skolverket och Riksskatteverket driver gemensamt projektet Skolval 2002 @ demokratistöd med Internet, vilket bl.a. syftar till att öka intresset för demokratifrågor bland landets elever.

Den kommundemokratiska kommittén (Ju 2000:03) har också regeringens uppdrag att föreslå åtgärder som kan göra barn och ungdomar mer delaktiga i den kommunala demokratin och också ge barn och ungdomar bättre kunskaper om hur den kommunala förvaltningen och politiken fungerar.

Jag hoppas att dessa åtgärder i kombination med en öppenhet från skolornas sida ska bidra till att såväl de politiska ungdomsförbunden som andra organisationer får möjlighet att bidra till det demokratiska samtalet i skolan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.