Politiska fångar i Ryssland

Skriftlig fråga 2015/16:150 av Hans Linde (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-10-19
Överlämnad
2015-10-20
Anmäld
2015-10-21
Svarsdatum
2015-10-28
Sista svarsdatum
2015-10-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Efter parlamentsvalet 2011 utbröt omfattande protester i Ryssland mot valfusk och med krav på politiska reformer. Proteströrelsen var bred och brokig, men den samlade människor över hela Ryssland. Den 6 maj 2012 slog polisen till mot demonstranter på Bolotnajatorget i Moskva. Ett flertal ledare för protesterna greps och 29 personer åtalades för ”våldsamt upplopp”. Amnesty International har betecknat Bolotnajafångarna som samvetsfångar. Vid flera tillfällen har personer som protesterat mot domarna själva gripits i Ryssland.

Fortfarande sitter flera av de gripna i fängelse efter att ha dömts till två och ett halvt till fyra års fängelse. En av dem är Aleksej Gaskarov. I augusti 2014 dömdes han till tre och ett halvt års fängelse för sitt deltagande i protesterna mot Rysslands regering. Hans fall har nu lyfts till Europadomstolen, eftersom det betraktas som en politisk dom.

Den 18 september nästa år är det parlamentsval i Ryssland. Det finns förhoppningar om att man inför valen kommer att släppa politiska fångar för att regeringen i Moskva ska framstå som mer demokratisk. Det är därför nu viktigt att omvärlden agerar, att omvärlden visar att man följer situationen för de politiska fångarna i Ryssland och att man sätter press för att de ska släppas fria.

Jag vill därför fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige ska verka för att Ryssland ska släppa de så kallade Bolotnajafångarna?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:150 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:150 av Hans Linde (V) Politiska fångar i Ryssland

Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser ta för att Sverige ska verka för att Ryssland ska släppa de så kallade Bolotnajafångarna.

Låt mig först slå fast att det ligger i Sveriges och övriga Europas intresse att öka förutsättningarna för att Ryssland ska kunna gå mot ett mer demokratiskt och öppet samhälle. Den politiska utvecklingen i Ryssland är oroande och visar på ett stort behov av att verka för att demokrati och respekt för mänskliga rättigheter utvecklas och fördjupas.

Jag instämmer i hur allvarlig situationen är för de så kallade Bolotnaja-fångarna. Sverige stödjer EU:s höga representants uttalanden i samband med rättegångarna mot dessa personer. Domarna förefaller inte bara oproportionerliga mot bakgrund av arten av de brott som personerna anklagats för, utan även som ett sätt att inskränka utövande av yttrandefrihet och mötesfrihet i Ryssland.

Respekten för mänskliga rättigheter är central för relationen mellan

EU och Ryssland samt för Sveriges bilaterala relationer med Ryssland. Sverige kommer fortsatt föra en konsekvent och tydlig politik i relationerna med Ryssland och tillsammans med andra uppmana Ryssland att uppfylla sina åtaganden för mänskliga rättigheter, i synnerhet rätten till en rättvis rättegång och respekten för yttrande-, mötes- och föreningsfriheten. Det är också konsekvent Sveriges bud-skap till ryska företrädare i andra fora, såsom OSSE och Europarådet.

Den politik Ryssland för idag är också oroande, inte minst för det civila samhället. Sverige stödjer därför demokratiska krafter i Ryssland i syfte att främja en positiv utveckling. Sveriges samarbete med Ryssland genomförs inom ramen för en strategi för åren 2014-2018. Det är viktigt att det svenska stödet bidrar till att det civila samhället i Ryssland kan bibehållas och utvecklas.

Även Sveriges stöd till fria och oberoende ryskspråkiga medier är centralt för att inte den nationalistiska retorik, som utövas genom propaganda, ska stå oemotsagd.

Stockholm den 28 oktober 2015

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.