Politisk rekrytering av nämndemän
Skriftlig fråga 2017/18:959 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-03-05
- Överlämnad
- 2018-03-05
- Anmäld
- 2018-03-06
- Sista svarsdatum
- 2018-03-14
- Svarsdatum
- 2018-03-16
- Besvarad
- 2018-03-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Frågan om tillsättningen av nämndemän har granskats i olika utredningar. Slutsatserna har ofta varit att utredningarna varit kritiska till dagens system, inte minst när det gäller brister kring utbildning samt avsaknad av viss juridisk kompetens om exempelvis jävsregler. Vi ser också ett allt större antal uppmärksammade fall där nämndemännen, oavsett parti, i vissa ärenden intar rena partipolitiska ståndpunkter trots att det inte är uppdragets karaktär.
Det har också funnits synpunkter och förslag på att utöka den icke-politiska delen vid rekrytering av nya nämndemän, men hittills har inga större förändringar av dagens modell genomförts.
De senaste veckorna har det på nytt uppmärksammats exempel där nämndemän på grund av politisk-ideologisk uppfattning eller direkt religiösa åsikter låter detta påverka beslut och därmed domar.
Liberalerna ser flera problem med dagens regelverk, rutiner för rekrytering och vilka krav som ställs för att kunna bli nämndeman.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern och regeringen att återkomma med besked om reformering av nämndemannasystemet och i så fall på vilket sätt?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:959 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/01590/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:959 av Roger Haddad (L)
Politisk rekrytering av nämndemän
Roger Haddad har frågat mig om jag och regeringen avser att återkomma med besked om reformering av nämndemannasystemet och i så fall på vilket sätt.
Att representanter från allmänheten medverkar i domstolar och den dömande verksamheten är det vanliga för västerländska rättsordningar. Det bygger i grunden på tanken att den som står åtalad eller får en tvist prövad i domstol ska dömas av sina likar.
Denna idé kommer till praktiskt uttryck på olika vis. En del länder har valt att använda sig av ett jurysystem. I Sverige har vi, i likhet med till exempel Finland, Norge, Danmark och Tyskland, valt att ha nämndemän i domstolarna. Att ha ett domstolsväsende helt utan lekmannainslag vore att ställa Sverige vid sidan av vad som gäller för de flesta länder med västerländska rättsordningar.
Jag anser att nämndemannasystemet ska finnas kvar, och att det spelar en viktig roll i vårt rättssystem. Nämndemännen upprätthåller förtroendet för domstolarna och stärker deras legitimitet. De är utsedda av kommun- eller landstingsfullmäktige och har därför en oberoende ställning. Sveriges drygt 8 000 nämndemän bidrar till att sprida kunskaper och förståelse till allmänheten om hur rättsväsendet och domstolarna fungerar. Att det finns nämndemän i domstolarna bidrar också till att personer med olika bakgrunder och erfarenheter finns representerade i våra domstolar.
Den förra borgerliga regeringen lät utreda nämndemannasystemet och så sent som 2014 beslutade riksdagen med bred majoritet om ett antal förändringar för att stärka och utveckla nämdemannasystemet. Också Liberalerna ställde sig bakom detta.
Sedan den 1 januari 2016 är det obligatoriskt för alla nämndemän, nyvalda som omvalda, att genomgå en utbildning innan de börjar tjänstgöra. En viktig del i utbildningen handlar om att nämndemännen förväntas vara oberoende.
En annan förändring är att rekryteringen och tidpunkten för val av nämndemän har separerats från tidpunkten för de allmänna valen för att ge partierna mer tid att arbeta med nomineringsprocesserna så att lämpliga kandidater kan föreslås.
Kravet på lämplighet har också skärpts vilket innebär att den som utses till nämndeman måste vara lämplig för uppdraget med hänsyn till omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter. Det är dessutom enklare att nu entlediga en nämndeman som visat sig olämplig för uppdraget.
De politiska partierna har, med vårt system, ett stort ansvar för att endast nominera personer som är lämpliga för uppdraget som nämndemän. Det är naturligtvis avgörande att alla partier lever upp till det ansvaret. Att enstaka nämndemän ibland uppvisar ett beteende som inte är förenligt med uppdraget är inte ett skäl till att ändra ett system som i grunden är välfungerande.
Stockholm den 16 mars 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.