Polisens utredningar av brottslighet som drabbar företagare
Skriftlig fråga 2023/24:490 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-18
- Överlämnad
- 2024-01-18
- Anmäld
- 2024-01-19
- Svarsdatum
- 2024-01-24
- Sista svarsdatum
- 2024-01-24
- Besvarad
- 2024-01-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Oroande uppgifter i medier, från polisforskare, vittnar om bristande resultat av polisens utredningar av brottslighet som drabbar företagare. Enligt uppgifterna har polisen inte bara misslyckats med att lösa brott mot företagare effektivt, utan det finns också allvarliga brister i polisens organisation och ledning. Brottsligheten orsakar inte bara ekonomiska förluster för företagen, utan den påverkar även företagarnas tillit till polisen och samhällets förmåga att skydda dem.
Till detta kommer det Riksrevisionen skrev i sin rapport från början av 2023 Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. Där framhöll man att anslagen till Polismyndigheten ökade med 50 procent mellan 2017 och 2022, från 22,6 till 33,8 miljarder kronor. Riksrevisionen kunde också konstatera att polisen – trots ökade anslag och fler anställda – under samma period hade blivit sämre på att klara upp mängdbrott.
All brottslighet som drabbar landets företagare måste bekämpas, och ett stärkt rättsväsen är en grundsten för ett tryggare samhälle. Brott mot företag kostar enligt Svenskt Näringsliv kring 100 miljarder årligen, men de prioriteras sällan högt. Detta leder till en minskad anmälningsfrekvens när företagen inser att det inte lönar sig att kontakta polisen.
Jag vet att vi och regeringen redan har vidtagit en rad åtgärder för effektivare brottsbekämpning, och många andra åtgärder är på gång. Bara denna månad införs dubbla straff kopplat till skjutvapen och explosiva varor, och den 1 februari införs preventiva vistelseförbud. Detta ser vi positivt på.
Mot bakgrund av detta vill jag rikta följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Hur säkerställer ministern att Polismyndighetens brister i organisation och ledning åtgärdas samt att den nya rikspolischefen ges de bästa förutsättningarna att lyckas med sitt uppdrag?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:490 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:490 av Tobias Andersson (SD)
Polisens utredningar av brottslighet som drabbar företagare
Tobias Andersson har frågat mig hur jag avser säkerställa att Polismyndighetens brister i organisation och ledning åtgärdas samt att den nya rikspolischefen ges de bästa förutsättningarna att lyckas med sitt uppdrag.
Regeringen tar brott som drabbar landets företagare på stort allvar och genomför åtgärder ägnade att effektivt bekämpa brottslighet som bl.a. drabbar företagare.
Polismyndigheten har getts kraftigt ökade resurser. Åren 2023–2026 beräknas anslaget till Polismyndigheten sammantaget öka med drygt 10 miljarder kronor. Det är en investering i landets trygghet. Regeringen har som målsättning att Polismyndigheten ska fortsätta att växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen.
Som framgår av regleringsbrevet för Polismyndigheten 2024 fokuserar regeringens styrning bland annat på ökad effektivitet och förbättrade resultat. Ett mål är att arbetet med att utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal ska bedrivas effektivt och att lagföringen av brott ska öka i förhållande till brottsutvecklingen.
Polismyndigheten åläggs i regleringsbrevet också att redovisa sitt arbete med att säkerställa en effektiv organisering, styrning och uppföljning av verksamheten. Vidare ska Polismyndigheten med utgångspunkt i de rekommendationer som lämnas i Riksrevisionens rapport om polisens hantering av mängdbrott (RiR 2023:2) redovisa vilka åtgärder som myndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.
Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att analysera hur Polismyndigheten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av myndighetens samlade resurser. Ekonomistyrningsverket ska särskilt belysa styrningen av de medel som tillförs för att Polismyndigheten ska öka antalet anställda och bedöma i vilken utsträckning den samlade resursfördelningen bidrar till att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet. Detta uppdrag ska redovisas den 4 november 2024.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har samtidigt i uppdrag att följa upp resursanvändningen inom Polismyndigheten och analysera resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten som syftar till att utöka antalet anställda med 10 000 under perioden 2016–2024. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Kommande delredovisning är den 18 oktober 2024 och slutredovisning för det uppdraget är den 27 mars 2026.
Den nya rikspolischefen som regeringen tillsatte i december förra året fick tre tydliga förändringsuppdrag när hon tillträdde. Det handlar om att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis, öka trycket i utredningsverksamheten – bl.a. det gäller vardagsbrottsligheten – och säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens resurser.
Detta förändringsuppdrag är i högsta grad relevant också för landets företagare. En ökad polisär lokal närvaro och tillgänglighet ökar tryggheten också för företagare. Ett ökat fokus på vardagsbrott omfattar snatterier, stölder, skadegörelse, bedrägerier och annan brottslighet som drabbar företagare.
Min övertygelse är att ovan nämnda resurstillskott, inriktningar och övriga åtgärder är ägnade att stärka polisen och ge den goda förutsättningar att framgångsrikt utveckla och utföra sitt breda uppdrag.
Stockholm den 24 januari 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.