polisens tjänstgöringstider
Skriftlig fråga 2000/01:1159 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-07
- Anmäld
- 2001-05-15
- Besvarad
- 2001-05-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 maj
Fråga 2000/01:1159
av Sten Tolgfors (m) till justitieminister Thomas Bodström om polisens tjänstgöringstiderDen svenska poliskåren har i dag en väldigt hög medelålder. Mer än var femte polis är över 55 år och bara var fyrtionde polis är under 30 år. Det är ett stort problem vid förläggning av kvälls- och nattjänstgöring. Rikspolisstyrelsens långsiktiga mål är att ingen över 55 ska behöva jobba kvällar och nätter.
För få poliser är i tjänst när de flesta brott begås. Det framkom i kritiken som polisen fick från Riksrevisionsverket 1996. Även förra justitieministern Laila Freivalds ville att polisen skulle vara ute mer på kvällar och helger.
Min fråga till justitieministern är:
Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta för att fler poliser ska finnas tillgängliga för arbete under de tider när brotten begås?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1159 besvarad av
den 16 maj
Svar på fråga 2000/01:1159 om polisens tjänstgöringstider
Justitieminister Thomas Bodström
Sten Tolgfors har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler poliser ska finnas tillgängliga för arbete under de tider när de flesta brott begås.
Närpolisreformen ska säkerställa att medborgarna i hela landet får tillgång till en polis med lokal förankring, där polisarbetet bedrivs problemorienterat, brottsförebyggande, uthålligt och med hög kvalitet. En av förutsättningarna för att kunna bedriva en effektiv problemorienterad polisverksamhet är att arbetstiderna är anpassade till verksamhetens behov.
Kartläggningar av polisens arbetstider har, som Sten Tolgfors påpekar, visat att polisen inte i önskad utsträckning tjänstgör när behovet av poliser är störst, exempelvis helgnätter. Riksrevisionsverket (RRV) som på regeringens uppdrag har granskat resursutnyttjandet inom polisväsendet har t.ex. redovisat brister i polisens arbetstidsförläggning (RRV 1999:42).
Det är svårt att mäta graden av problemorientering i polisverksamheten. Ett enkelt men grovt mått är hur väl arbetstidsförläggningen har anpassats till verksamhetens behov. Ett sätt att åstadkomma en sådan anpassning är s.k. periodplanering, där schemat fastställs för en kortare period med beaktande av det för perioden kända verksamhetsbehovet.
I polisens årsredovisning för år 2000 redovisas att poliser i genomsnitt arbetar fler timmar per vecka och att andelen poliser med arbetstid som planeras med kortare framförhållning har ökat något.
Förändringar av arbetstidens förläggning har skett fortlöpande. Ett nytt centralt arbetstidsavtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2000. Genom det nya avtalet har polismyndigheterna fått utökade möjligheter att i samverkan med personalen styra arbetstiden till tider då behovet av personal är störst. Arbetet med att träffa myndighetsanpassade arbetstidsavtal på lokal nivå påbörjades år 2000 och den 1 april i år hade 18 av sammanlagt 21 polismyndigheter slutit sådana lokala arbetstidsavtal. Rikspolisstyrelsen har genomfört omfattande informations- och utbildningsinsatser om arbetstidsavtalet. Styrelsen anser att det krävs mer tid innan resultatet av de vidtagna åtgärderna kan fastställas.
Regeringen bedömer att Rikspolisstyrelsen har tagit den kritik som riktats mot polisens arbetstider på stort allvar och vidtagit kraftfulla åtgärder för att avhjälpa bristerna. De vidtagna åtgärderna har skapat nya möjligheter att anpassa arbetstiderna efter verksamhetens behov. Enligt regleringsbrevet för 2001 ska Rikspolisstyrelsen redovisa effekterna av det nya arbetstidsavtalet senast vid utgången av juni i år. Redovisningen kommer att utgöra en viktig del i det större uppdrag Rikspolisstyrelsen samtidigt fått att redovisa de åtgärder som vidtagits för att vidareutveckla och sprida det problemorienterade arbetssättet.
Medelåldern inom polisen är hög. Ett stort problem i vissa polismyndigheter, som sammanhänger med den höga medelåldern, är att många poliser av hälsoskäl är förhindrade att arbeta nattetid. Det utgör ett problem vid förläggningen av kvälls- och nattjänstgöring. Rikspolisstyrelsen anser att ett långsiktigt mål bör vara att ingen som är 55 år eller äldre ska tvingas att regelbundet arbeta natt.
Regeringen gör nu den största satsningen på polisen hittills. I den ekonomiska vårpropositionen får polisen 600 mkr redan i år. Från 2004 höjs dessutom anslagsramen med ytterligare 600 mkr. Satsningen kompletterar den som gjordes i budgeten i höstas. Där tillfördes polisen 575 mkr för i år, ytterligare 605 mkr nästa år och ytterligare 70 mkr fr.o.m. 2003. Sammantaget innebär det att polisens anslag bara i år höjs med nästan 1,2 miljarder kronor. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen.
Vid en jämförelse med övriga nordiska länder, vad gäller antalet poliser i förhållande till invånare, ligger Sverige väl till. Regeringen har trots det bedömt att det behövs fler poliser för att klara de uppgifter som polisväsendet står inför i framtiden. Dessutom behöver poliskåren föryngras. Därför ska de stora ekonomiska tillskotten framför allt användas till att öka antalet poliser för att säkerställa närpolisreformen. Fler specialister ska också anställas för att utveckla det kunskapsbaserade polisarbetet och höja kvaliteten i brottsutredningarna.
Förra året öppnade en ny polisutbildning i Umeå och senare i år kommer ytterligare en polisutbildning att öppna i Växjö. Från 2004 kommer ca 900 nya poliser att utbildas varje år. Redan till sommaren kommer antalet poliser att öka, då nära 400 poliser avslutar sin utbildning vid Polishögskolan i Solna och börjar sin aspiranttjänstgöring vid polismyndigheterna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.