polisens resurser

Skriftlig fråga 2000/01:1162 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-07
Anmäld
2001-05-15
Besvarad
2001-05-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 maj

Fråga 2000/01:1162

av Sten Tolgfors (m) till justitieminister Thomas Bodström om polisens resurser

Rikspolischefen Sten Heckscher skriver att det är "alltmer uppenbart att polismyndigheterna på väsentliga områden inte mäktar att nå upp till verksamhetsmålen".

Justitieministern har lovat att det ska bli fler poliser. 2004 ska dagens styrka på 16 100 poliser ha växt till mellan 16 800 och 17 000.

Det räcker inte på långa vägar. Enligt Rikspolisstyrelsen krävs det 19 000 poliser för att uppfylla statsmaktens mål och riktlinjer. Det betyder att ca 3 000 fler poliser behövs än det finns i dag.

Min fråga till justitieministern är:

Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta för att tillse att polisen får resurser för den personal som krävs för att uppfylla verksamhetsmålen?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1162 besvarad av

den 16 maj

Svar på frågorna 2000/01:1157 om polisens resursbrist, 1158 om förtroendet för rättsstaten, 1160 om antalet poliser i Örebro län och 1162 om polisens resurser

Justitieminister Thomas Bodström

Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att snabbt förbättra polisens resurser. Han har även frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att snabbt stärka rekryteringen av nya poliser samt vilka åtgärder jag ämnar vidta för att se till att antalet poliser ökar i Örebro län. Avslutningsvis har Sten Tolgfors frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att se till att polisen får resurser för den personal som krävs för att uppfylla verksamhetsmålen.

Jag har valt att svara på frågorna i ett sammanhang.

Regeringen gör nu den största satsningen på polisen som någon svensk regering någonsin gjort. I den ekonomiska vårpropositionen får polisen 600 miljoner kronor redan i år. Från 2004 höjs dessutom anslagsramen med ytterligare 600 miljoner kronor. Satsningen kompletterar den som gjordes i budgeten i höstas. Där tillfördes polisen 575 miljoner kronor för i år, ytterligare 605 miljoner kronor nästa år och ytterligare 70 miljoner kronor fr.o.m. 2003. Sammantaget innebär det att polisens anslag bara i år höjs med nästan 1,2 miljarder kronor. Under budgetperioden fram t.o.m. 2004 höjs polisens anslagsram med nästan 2 miljarder kronor utöver pris- och löneomräkningen.

De stora tillskotten ska framför allt gå till att öka antalet poliser för att säkerställa närpolisreformen. Fler specialister ska anställas för att utveckla det kunskapsbaserade polisarbetet och höja kvaliteten i brottsutredningarna.

Förra året öppnade en ny polisutbildning i Umeå. För att möjliggöra en kraftfullare ökning av antalet poliser öppnas redan i höst en ny polisutbildning i Växjö. Sammantaget kommer omkring 900 poliser att kunna utbildas varje år fr.o.m. 2004.

Redan i sommar kommer dock antalet poliser att öka. I juni examineras nämligen nära 400 poliser från Polishögskolan i Solna. Antalet poliser kommer att fortsätta öka varje år under den kommande budgetperioden.

I det här sammanhanget vill jag framhålla att Sverige ligger bra till vid en jämförelse med övriga nordiska länder av antalet invånare per polis.

Det är Rikspolisstyrelsen som fördelar resurserna inom polisväsendet. Fördelningen sker efter budgetdialoger mellan ledningen för Rikspolisstyrelsen och ledningen för varje polismyndighet. Jag kan därför inte uttala mig om fördelningen av resurser mellan olika polismyndigheter.

Förra året lovade regeringen att återkomma med de insatser som behövs för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet. Regeringen har infriat löftet genom den satsning som görs på polisen i den ekonomiska vårpropositionen. Samtidigt lovar regeringen nu att fortsätta att noga följa rättsväsendets verksamhet och resultat och att, efter analys av vidtagna effektiviseringsåtgärder, återkomma med de ytterligare insatser som krävs för att fullfölja statsmakternas intentioner för utvecklingen av rättsväsendet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.