Polisens resultat

Skriftlig fråga 2016/17:671 av Thomas Finnborg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-17
Överlämnad
2017-01-18
Anmäld
2017-01-19
Svarsdatum
2017-01-25
Sista svarsdatum
2017-01-25
Besvarad
2017-01-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Under det senaste året har vi kunnat ta del av flera larmrapporter om polisens dåliga resultat och krisande utredningsverksamhet. De senaste siffrorna som finns tillgängliga för oktober och november visade dessutom att polisen fortsatte att leverera allt färre brottsutredningar. Under 2016 redovisade polisen 10 procent färre ärenden till åklagare jämfört med 2015.

Läget är alltså akut och har varit det under lång tid. Förutom att förtroendet för polisledningen är lågt finns det heller inga tecken på att utvecklingen kommer att vända i närtid. Polisens resultat blir allt sämre med både färre brottsutredningar och allt färre brott som klaras upp. På flera håll i landet leder resursbristen dessutom till att inte ens allvarliga brott som mord utreds med kraft.

Vi behöver alltså vidta åtgärder här och nu för att lyckas vända den dystra utvecklingen för polisen, och det duger därför inte att lägga över hela ansvaret på rikspolischefen och Polismyndigheten. Regeringen har det yttersta ansvaret och måste agera med kraft och ta sitt ansvar för att förbättra polisens resultat. Det måste vidtas åtgärder för att komma till rätta med polisens krisande utredningsverksamhet och bristande resultat.

Mot bakgrund av ovanstående är därför min fråga till statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att komma till rätta med de problem inom polisen som beskrivs ovan?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:671 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på fråga 2016/17:671 av Thomas Finnborg (M) Polisens resultat

Thomas Finnborg har frågat vilka åtgärder regeringen och jag avser att vidta för att komma till rätta med den negativa resultatutvecklingen inom Polismyndighetens brottsutredningsverksamhet.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra förutsättningarna för Polismyndigheten, bland annat genom beslut om resurstillskott på 2 miljarder kronor för perioden 2017–2020. Genom återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2017 följer vi noga upp de nationella beslut som Polismyndigheten har fattat rörande brottsutredningsverksamheten, hur man arbetar med att få till stånd en snabbare forensisk process och hur resursförflyttningen till lokalpolisområdena fortgår.

Fler åtgärder planeras. Regeringen kommer att besluta om ett gemensamt regeringsuppdrag till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten om ytterligare förstärkt samverkan i det brottsutredande arbetet, som innebär att ett antal åklagare placeras hos Polismyndigheten för att under viss tid bistå polisens utredare och förundersökningsledare i konkreta ärenden rörande mängdbrott. För att avlasta utredningsverksamheten ingår i uppdraget också att tillsätta särskilda utredningsgrupper som hanterar äldre ärenden. Polismyndigheten kommer vidare att få ett regeringsuppdrag om att utveckla resultatuppföljningen i myndigheten.

Jag vill samtidigt framhålla att det inte finns någon entydig förklaring till vad de sjunkande resultaten i brottsutredningsverksamheten beror på. Sannolikt har utvecklingen sin grund i flera samverkande faktorer, kopplade både till att Polismyndigheten nyligen har ombildats och till förändringar i omvärlden. Exempelvis har den ökade internationaliseringen och digitaliseringen påverkat samhället på ett genomgripande sätt, och därmed också brottsligheten. Många brottmål blir också alltmer omfattande och komplexa. Mot den bakgrunden finns det ingen enskild, enkel lösning för att snabbt vända utvecklingen. Det är dock regeringens bedömning att de åtgärder som nu vidtas ska bidra till en positiv utveckling av Polismyndighetens verksamhet.

Stockholm den 25 januari 2017

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.