polisens effektivitet
Skriftlig fråga 2001/02:812 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-02-25
- Anmäld
- 2002-03-05
- Besvarad
- 2002-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 februari
Fråga 2001/02:812
av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om polisens effektivitetSedan 1970 har polisens uppklaringsprocent stadigt dalat. År 1982 klarade polisen av att lösa 41 % av alla brott som polisanmäldes, vilket är den högsta andelen under de 25 undersökta åren. År 2000 löstes endast 26 % av alla anmälda brott. Men av dessa var det långt ifrån alla som resulterade i åtal, vilket visas i en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). "Närpolisreformen, andra omorganisationer och mindre resurser till utredningar orsakade det stora raset under slutet av 1990-talet", säger Jan Ahlberg, enhetschef på BRÅ. "För att komma tillrätta med det här måste man satsa mer på utredningsverksamheten. Om den negativa trenden håller i sig finns risken att man på sikt undergräver människors förtroende för rättsväsendet", fortsätter Jan Ahlberg. Till Brottsofferjourer ringer många hårt drabbade brottsoffer, som utsatts för brott som aldrig blir uppklarade. "Människor som utsatts för brott och får ett sådant besked blir oerhört frustrerade. Det är som att bli kränkt ytterligare en gång", säger Anne Holmdahl på Brottsofferjouren i Göteborg. "Dessutom har vi märkt en sjunkande benägenhet bland människor att våga vittna."
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att brott ska uppklaras och brottsoffer därmed få upprättelse?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:812 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:812 om Polisens effektivitet
Justitieminister Thomas Bodström
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att brott ska uppklaras och brottsoffer därmed få upprättelse.
I tisdags svarade jag Ragnwi Marcelind på en liknande fråga (Brottsutredningar, interpellation 2001/02:275). Jag sade då att det är en självklar grundprincip i en välfärdsstat att brott klaras upp. Det ska därför alltid vara utgångspunkten när Polisen får in en anmälan om brott.
Regeringen gör nu den största satsningen någonsin på Polisen. Genom denna satsning förbättras även Polisens förutsättningar att utreda brott. Vid sidan om de ekonomiska satsningarna arbetar Polisen i två olika spår.
Det ena spåret innebär att Polisen ska bli bättre på att förebygga brott. Det gäller inte minst de typer av mängdbrott som är särskilt svåra att klara upp, t.ex. stölder och inbrott. Här har närpolisen en central roll. Närpolisen behöver förstärkas och det är ett av skälen till regeringens satsning på Polisen.
Utvecklingen av det andra spåret innebär att Polisen ska bli bättre på att klara upp brott. Jag har med stort intresse läst Brottsförebyggande rådets rapport om brottsuppklaringen. Enligt rapporten är minskade utredningsresurser en förklaring till den försämrade brottsuppklaringen. Det gör regeringens satsning på Polisen än mer angelägen.
Regeringen har vidtagit flera andra åtgärder för att öka uppklaringen. Polisen och åklagarväsendet har i uppdrag att öka sin samverkan. Mycket har gjorts på senare år men det finns fortfarande saker kvar att göra. Jag följer noga utvecklingen av samarbetet och är beredd att ta initiativ till ytterligare åtgärder om jag finner att det är befogat.
Regeringen tillsatte i december 2000 en beredning för rättsväsendets utveckling. En rad uppgifter har lagts på beredningen att överväga. Den ska bl.a. ägna sig åt att undersöka möjligheterna att förkorta genomströmningstiderna i brottmål och undersöka om Polisens brottsutredande verksamhet ytterligare kan förbättras. Beredningen har lämnat två delbetänkanden som behandlar just dessa frågor. I det första delbetänkandet lämnade beredningen förslag på ett @ vad de kallar för @ huvudalternativ för ett snabbförfarande i brottmål. I det andra delbetänkandet behandlas frågan om att för i första hand en stor del av vardagsbrottsligheten använda ett förenklat utredningsförfarande i stället för förundersökning.
Regeringen har i Polisens regleringsbrev angett som återrapporteringskrav att de ska redovisa hur framgångsrik den brottsutredande verksamheten har varit. I årets regleringsbrev har regeringen ställt krav på redovisning av fler uppgifter än tidigare. Redovisningen kommer därför att ge oss än mer information om hur utvecklingsarbetet bör drivas vidare.
Brottsuppklaring är en viktig fråga. Jag delar helt Anita Sidéns uppfattning i det fallet och jag kommer att fortsätta att följa och att driva utvecklingen av myndigheternas arbete på det här området.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.