Polisens antagningskrav för individer med neuropsykiatriska diagnoser
Skriftlig fråga 2019/20:1767 av Clara Aranda (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-07-07
- Överlämnad
- 2020-07-08
- Sista svarsdatum
- 2020-07-22
- Svarsdatum
- 2020-08-12
- Besvarad
- 2020-08-12
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Vi har i dag en problematisk brist på poliser, och väldigt många inom yrkesgruppen har valt att lämna sin tjänst eller avväger att göra det. Enligt Polisförbundet beror detta främst på låga löner och dåliga arbetsvillkor. Samtidigt är det få personer med rätt kvalifikationer som söker sig till polisutbildningen, vilket inneburit att många utbildningsplatser har stått tomma flera terminer i rad. Detta är väldigt bekymmersamt eftersom det behövs fler poliser i Sverige.
På polisens hemsida kan man ta del av befintliga antagningskrav och mer ingående förklaringar till dessa. För personer med en neuropsykiatrisk diagnos, exempelvis adhd, är det enligt de uppgifter som framgår omöjligt att utbilda sig till polis. Det innebär att personer med en neuropsykiatrisk diagnos blir bortsorterade direkt utan någon individuell bedömning. I våra nordiska grannländer Norge och Finland har man inte motsvarande restriktioner. Samma sak gäller Spanien, Storbritannien och USA. I dessa länder är man välkommen att söka till utbildningen även om man har diagnosen adhd.
De tester som föregår en antagning till Polishögskolan är omfattande. Samtliga sökande testas noga och genomgående för att utreda lämplighet. Polismyndigheten har dock i dagsläget inga ambitioner att göra särskilda individuella bedömningar av personer med en neuropsykiatrisk diagnos. Enligt myndigheten ska polisen spegla samhället och också ta till vara på den kompetens som mångfald tillför, samtidigt exkluderas alla individer som har en neuropsykiatrisk diagnos, utan evidens för att dessa personer inte skulle klara av polisyrket. I en tid där utbildningsplatser står tomma och vi har polisbrist måste det finnas faktagrundade argument. Polismyndighetens kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska givetvis baseras på vetenskap, vilket också borde säkerställas.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att befintliga regler vad det gäller antagningskrav till Polishögskolan för personer med en neuropsykiatrisk diagnos ska ses över?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1767 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2020/
02633
/PO
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1767 av Clara Aranda (SD)
Polisens antagningskrav för individer med neuropsykiatriska diagnoser
Clara Aranda har frågat Morgan Johansson vilka åtgärder han avser att vidta för att befintliga regler vad gäller antagningskrav till Polishögskolan för personer med en neuropsykiatrisk diagnos ska ses över. Frågan har överlämnats till mig.
Polisyrket är krävande och därför är antagningskraven till polisutbildningen högt ställda och specifikt utformade kring de färdigheter som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen och bli en skicklig polis. Det är Polismyndigheten som fastställer antagningskraven till utbildningen. Neuropsykiatriska diagnoser är enligt Polismyndigheten diskvalificerande för att kunna bli polis eftersom polisarbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer, i många olika miljöer, där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och hur man agerar.
På uppdrag av Polismyndigheten genomför Totalförsvarets rekryteringsmyndighet en fysisk, medicinsk och psykologisk prövning av de behöriga sökande till polisutbildningen. Rekryteringsmyndighetens tester är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet och är utformade för att upptäcka bland annat neuropsykiatriska diagnoser. Efter genomförd säkerhetsprövningsintervju beslutar sedan Polismyndigheten vilka som ska erbjudas en utbildningsplats.
Polismyndigheten utvärderar tillsammans med Totalförsvarets rekryteringsmyndighet kontinuerligt antagningskraven och prövningsprocessen. Det finns i dag inga planerade förändringar av antagningskraven.
Jag kommer att följa detta arbete för att försäkra mig om att antagningsprocessen är ändamålsenlig och effektiv.
Stockholm den 12 augusti 2020
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.