Polisens alkoholkontroller

Skriftlig fråga 2008/09:364 av Pehrson, Johan (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-12-05
Anmäld
2008-12-05
Besvarad
2008-12-10
Svar anmält
2008-12-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 december

Fråga

2008/09:364 Polisens alkoholkontroller

av Johan Pehrson (fp)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Enligt uppgifter från en rapport från polishögskolan så arbetar polisen inte alltid mest effektivt för att bekämpa rattfylleribrotten. Det sägs att poliser verkställer alkoholkontroller på platser och tider då det inte är sannolikt att människor kör bil påverkade av alkohol. Inom vissa polismyndigheter använder man sig till exempel av alkoholkontroller på förmiddagarna på vardagar även om man vet att det inte är så stor sannolikhet att stöta på en rattfyllerist då. Anledningen till detta för medborgarna märkliga beteende skulle vara den tydligt målrelaterade verksamhet som polisen arbetar med och som bland annat statuerar att polisen ska utföra ett visst antal utandningsprov per år utan att ta hänsyn till dess syfte. När polisen kan gripa en person för misstänkt rattfylleribrott så innebär det omfattande administrativt arbete i form av transporter, provtagning och rapportering. Därför påstås polisen anpassa sin verksamhet för att uppfylla målen men till en mindre arbetsinsats.

Det som rapporten beskriver är oerhört allvarligt. Drivkrafterna är inte sunda efter gällande målbild. Polisen är satt att förebygga och bekämpa brottslighet och om polisen anpassar sin verksamhet för att endast uppnå ett visst antal blås – eller andra inte alltid effektiva mål – i stället för att minska antalet rattfylleribrott på riktigt så är verksamheten på fel spår. Polisens målstyrda verksamhet har varit föremål för diskussion länge. Fokus måste ligga på att få en effektiv polis som visserligen har följbara mål för verksamheten men där dessa mål stimulerar långsiktighet, förebyggande arbete och en effektiv brottsbekämpning i praktiken.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern vilka åtgärder hon avser att vidta i syfte att polisens arbete med målstyrning ska vara långsiktigt effektiv.

Svar på skriftlig fråga 2008/09:364 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 10 december

Svar på fråga

2008/09:364 Polisens alkoholkontroller

Justitieminister Beatrice Ask

Johan Pehrson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att polisens arbete med målstyrning ska vara långsiktigt effektivt. Frågan är ställd mot bakgrund av en rapport från Polishögskolan där det hävdas att polisen inte arbetar effektivt för att bekämpa rattfylleribrotten.

Det är Rikspolisstyrelsen som utvecklar och preciserar de mål för polisverksamheten som regering och riksdag lagt fast. Polismyndigheterna beslutar i frågor om den lokala verksamheten. Det är den ordning vi har i Sverige med myndigheter som agerar självständigt inom de ramar som regering och riksdag beslutat.

Polisens trafiksäkerhetsarbete är en viktig del i ansträngningarna för att få ned antalet skadade och döda i trafiken. Rikspolisstyrelsen arbetar kontinuerligt med att utveckla och precisera målen för polisverksamheten. Som ett led i detta har bland annat en strategi för polismyndigheternas trafiksäkerhetsarbete tagits fram. Av den framgår att hastighet, säkerhetsbältesanvändning, nykterhet och beteendeövervakning är prioriterade områden. Strategin baseras bland annat på bedömningar av trafiksäkerhetsforskare att per 100 000 nykterhetskontroller räddas fyra personer från att omkomma i trafiken.

Jag följer polisens resultat noga. Trafiknykterhetskontroller bör polisen självfallet utföra såväl på platser och tider där det finns en ökad risk för rattfylleribrott som på tider då man inte förväntar sig att bli stoppad. Om det förekommer att polisen utför nykterhetskontroller med enda syfte att ”plocka pinnar” är det naturligtvis inget bra polisarbete.

Min bedömning är i grund och botten att polisen bedriver ett seriöst trafiksäkerhetsarbete men att det i likhet med mycket annat kan och behöver utvecklas ytterligare. Kvalitet och kvantitet behöver inte vara motsatser. En ökning av antalet trafikkontroller har en brottsförebyggande effekt genom att polisen syns mer och att risken för upptäckt därmed ökar. Det ökar trafiksäkerheten vilket alla har glädje av.

Jag vill påminna om att polisens trafiksäkerhetsarbete också utgör en integrerad del i den brottsbekämpande verksamheten. Vid trafikkontroller upptäcks regelmässigt också annan brottslighet och efterlysta personer. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att polisen under en vecka i november genomförde trafikkontroller i syfte att upptäcka också annan brottslighet än trafikrelaterad. Under denna vecka utfördes 30 000 utandningsprov, varvid 224 personer rapporterades för rattfylleri. Dessutom upptäcktes 111 fall av stöldbrott och 156 fall av narkotikabrott.

Intressenter

Frågeställare

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.