Polisanmälan mot barn
Skriftlig fråga 2022/23:704 av Marianne Fundahn (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-05-23
- Överlämnad
- 2023-05-24
- Anmäld
- 2023-05-25
- Svarsdatum
- 2023-05-31
- Sista svarsdatum
- 2023-05-31
- Besvarad
- 2023-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I Trelleborgs kommun vill styret, SD, M, KD och L, polisanmäla barn från sex års ålder som vandaliserar. Man har antagit nya riktlinjer som innebär att all skadegörelse ska polisanmälas, och föräldrar till barn sex år och upp ska tvingas betala för det barnen förstör.
De senaste åren har cirka 200–300 ärenden registrerats varje år, men långt ifrån alla anmäls till polisen. Det vill styret ändra på och har därför beslutat att allt ska polisanmälas. En anledning man uppger är att man vill få fler polisresurser till kommunen. Kan man visa på ett stort antal skadegörelser så kan man också få mer polisiär närvaro är teorin.
Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Tycker ministern att det är rätt använda resurser att polisanmäla barn från sex års ålder, och avser ministern att vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:704 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:704 av Marianne Fundahn (S)
Polisanmälan mot barn
Marianne Fundahn har frågat mig om jag anser att det är rätt använda resurser att polisanmäla barn från sex års ålder och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder med anledning av min ståndpunkt.
Barns brottslighet är en mycket viktig och prioriterad fråga för regeringen. Många yngre lagöverträdare riskerar att tidigt fastna i en kriminell livsstil. Genom tidiga insatser och tydliga reaktioner från samhällets sida kan en sådan utveckling motverkas, med stora vinster för både individ och samhälle som följd.
Utgångspunkten är att alla brott ska anmälas. Detta gäller även om det saknas förutsättningar för lagföring, exempelvis på grund av att gärningspersonen är underårig. Ett viktigt led i Polismyndighetens brottsförebyggande arbete är kartläggning och analys av den kända brottsligheten för att upptäcka trender och tendenser. Anmäls inte brott försvåras detta arbete.
Brottsligheten tränger djupt ner i åldrarna och dagens system är inte utformad för den situation som råder. Regeringen har därför lämnat flera förslag till riksdagen om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. Dessa träder i kraft den 1 juli 2023 och innebär bl.a. att fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott och att bevistalan ska få väckas i fler fall.
Inom kort kommer regeringen tillsätta en utredning som ska få ett brett uppdrag att skärpa reglerna om unga lagöverträdare. Bl.a. ska utredningen titta på om straffmyndighetsåldern ska sänkas, den ska föreslå helt borttagen ungdomsrabatt för alla över 18 år och minskad ungdomsrabatt för yngre ungdomar. Vi kommer även se över möjligheten att kunna använda tvångsmedel mot barn under 15 år.
Tidiga och ändamålsenliga insatser kan hindra en negativ spiral med fortsatt brottslighet och i stället bidra till att barn som misstänks för brott får den hjälp och det stöd som de behöver. Ytterst handlar det om att kunna ge barn som riskerar att dras in i kriminalitet de bästa förutsättningarna för att tidigt kunna bryta en sådan utveckling.
Stockholm den 31 maj 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.