Pojkars skolresultat
Skriftlig fråga 2020/21:1379 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-21
- Överlämnad
- 2021-01-22
- Anmäld
- 2021-01-26
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
I Lärarförbundets tidning Läraren redovisades nyligen en jämförande studie om flickors och pojkars betygsresultat i årskurs 9. Det är känt sedan länge att flickor presterar bättre än pojkar i många ämnen, men den nya studien visar att flickor i dag presterar bättre än pojkar i samtliga av skolans undervisningsämnen. Detta är en oacceptabel utveckling och en situation som helt frångår skollagens skrivningar om en likvärdig skola.
Det är dessutom illavarslande att snedfördelningen kvarstår genom hela utbildningskedjan ända upp till högskolenivå, där en klar majoritet av de studerande, cirka 60 procent, är kvinnor.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att särskilt fokusera på att förbättra pojkars lärande i grundskolan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1379 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:1379 av Betty Malmberg (M)
Pojkars skolresultat
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder som jag kommer att vidta för att särskilt fokusera på att förbättra pojkars lärande i grundskolan.
Jag vill inleda med att understryka att skillnaderna i skolresultat mellan flickor och pojkar behöver utjämnas. Lika möjligheter och villkor för alla elever, oberoende av könstillhörighet och bakgrund, är viktigt för en jämlik och jämställd skola. Men vi har under lång tid haft en skola med för lite fokus på faktakunskaper i tidiga åldrar och för mycket eget ansvar och oklara ramar, vilket kan ha missgynnat pojkarna. Pojkar måste i högre utsträckning få möta lärare med höga förväntningar och ett tydligt ledarskap i en undervisning som präglas av trygghet och studiero.
Jag vill särskilt lyfta fram att regeringen den 13 augusti 2020 beslutade om reviderade kursplaner för grundskolan där faktakunskap betonas mer, särskilt för yngre elever, och kraven på analys ökar med stigande ålder. Det är viktigt med höga, men realistiska, förväntningar på elevernas kunskaper utifrån deras ålder och mognad. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en nationell plan för trygghet och studiero. Alla skolor i Sverige ska vara trygga, och alla elever har rätt till studiero så att de kan lära sig så mycket som möjligt. Skolans regler ska vara tydliga för eleverna, och lärare ska känna att de har stöd från samhället när de agerar för en trygg skolmiljö. Exempelvis ska mobiler inte användas på lektionerna, om inte läraren tillåter det. Den nationella planen ska ange riktningen för ett långsiktigt arbete och kan tillsammans med tydligare regler förbättra skolans arbete med trygghet och studiero, vilket inte minst kan gynna pojkars kunskapsresultat.
Genom att förbättra förutsättningarna för att alla elever ska få en utbildning med hög kvalitet kan såväl pojkar som flickors kunskapsresultat höjas. Stora satsningar har därför gjorts för att tillförsäkra de resurser och den kompetens som behövs i skolan, t.ex. genom det s.k. likvärdighetsbidraget och satsningen specialpedagogik för lärande. En annan viktig åtgärd för att höja kunskapsresultaten är läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser, som trädde i kraft den 1 juli i 2019.
Hur skolan organiserar utbildningen, hur elever blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt. I arbetet för en jämlik skola beslutade regeringen 2018 om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna. Förtydligandet innebär att det nu framgår att skolan har ett ansvar att motverka könsmönster som kan begränsa elevernas livsval och livsvillkor.
Regeringen har även tillsatt Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07), som bl.a. ska föreslå hur arbetet med stödinsatser och elevhälsan kan förbättras samt uppmärksamma genusmedvetna insatser med syftet att höja kunskapsresultaten i skolan. Utredningen presenterade delbetänkandet En annan möjlighet till särskilt stöd – Reglering av kommunala resursskolor (SOU 2020:42) i juni 2020 och ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2021. Delbetänkandet har remitterats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Vidare pågår den av regeringen tillsatta Utredningen om mer tid till undervisning (U 2020:01), som bl.a. ska föreslå vilka skolformer och årskurser som bör omfattas av en läxhjälpsgaranti och hur en skyldighet att delta i lovskola ska utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 12 april 2021.
Det är också viktigt att peka på viktiga framsteg som har gjorts de senaste åren. Exempelvis har skillnaden mellan flickors och pojkars behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan minskat från 8,7 procent läsåret 2015/16 till 2,7 procent läsåret 2019/20. Vidare visade PISA 2018 att skillnaden mellan pojkars och flickors läsförståelse har minskat sedan 2009.
Stockholm den 3 februari 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.