Pojkars skolresultat
Skriftlig fråga 2019/20:86 av Ebba Hermansson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-02
- Överlämnad
- 2019-10-03
- Anmäld
- 2019-10-04
- Svarsdatum
- 2019-10-09
- Sista svarsdatum
- 2019-10-09
- Besvarad
- 2019-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Trots att ett av regeringens jämställdhetspolitiska delmål handlar om jämställd utbildning är skillnaden fortfarande stor mellan pojkar och flickor när det kommer till skolresultat. Flickor presterar bättre än pojkar i grundskolan och uppnår som grupp bättre resultat på prov och får högre betyg. Pojkar som grupp uppnår i lägre utsträckning gymnasiebehörighet och fullföljer därtill en gymnasieutbildning i lägre utsträckning. Även inom den högre utbildningen är det kvinnor som dominerar. Enligt SVT:s Agenda är 62 procent av de 350 000 studenter som påbörjat en högre utbildning i höst kvinnor. Bara 38 procent är män.
Den stora skillnaden mellan könen sett till skolresultat och högre utbildning kan få betydande konsekvenser. Enligt SKL riskerar pojkar i större grad att hamna utanför arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan leda till ökad ohälsa och psykosociala problem. Det har lyfts fram ett antal skäl denna skillnad skulle kunna bero på, varav ett är olika förväntningar på pojkar respektive flickor. Att uppmuntra flickors ambitioner och strävan efter bra betyg är naturligtvis en självklarhet, men för att uppnå en jämställd utbildning bör även pojkars dito ägnas lika stor uppmärksamhet.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att flickor och pojkar ska mötas av lika förväntningar i skolan?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:86 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2019/20:86 av Ebba Hermansson (SD)
Pojkars skolresultat
Ebba Hermansson (SD) har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att flickor och pojkar ska mötas av lika förväntningar i skolan.
Jag vill inleda med att understryka vikten av att skillnaderna i skolresultat mellan flickor och pojkar måste utjämnas. Vi har haft en skola med för lite fokus på faktakunskaper i tidiga åldrar och för mycket eget ansvar och oklara ramar. Pojkar måste i högre utsträckning få möta lärare med höga förväntningar och ett tydligt ledarskap i en strukturerad undervisning som präglas av trygghet och studiero, om vi ska fortsätta höja kunskaperna i den svenska skolan. Det är också viktigt för att pojkars och unga mäns valmöjligheter i fråga om studie- och yrkesinriktning inte ska begränsas av att de har otillräckliga studieresultat.
Skolans uppdrag är att alla elever, flickor och pojkar, ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Från forskning vet vi att lärares förväntningar har mycket stor påverkan på elevers lärande. Därför måste vi fortsätta att genomföra insatser för att alla skolor ska vara bra skolor. I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen satsningar för att skolan ska vara som starkast där utmaningarna är som tuffast. Det handlar dels om en utbyggnad av det så kallade likvärdighetsbidraget som fördelas med hänsyn till antalet elever och elevernas socioekonomiska bakgrund, men där mest går till skolorna som behöver det mest, dels om att fortsätta med Statens skolverks riktade insatser till skolor med låga resultat och svåra förutsättningar inom ramen för Samverkan för bästa skola.
Lika möjligheter och villkor för alla elever, oberoende av könstillhörighet och bakgrund, är viktigt för en jämlik och jämställd skola. Hur skolan organiserar utbildningen, hur elever blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt. Därför är det viktigt med både kvinnliga och manliga förebilder i skolan och förhoppningsvis kan regeringens satsningar på att höja läraryrkets attraktionskraft bidra till att fler män söker sig till förskolan och skolan.
Regeringen har initierat en rad satsningar för att förbättra förutsättningarna för att alla elever ska få en utbildning med hög kvalitet. En viktig åtgärd för att höja kunskapsresultaten, som också kan bidra till att utjämna skillnaden mellan flickors och pojkars kunskapsresultatresultat är läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser som trädde i kraft den 1 juli i år. Garantin har till syfte att alla elever, i ett tidigt skede, ska få det stöd de behöver och att de ska ha likvärdiga förutsättningar, oavsett vilken skola de går i. För att stödja lärarna i arbetet med garantin har Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten bl.a. tagit fram stödmaterialet Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
I arbetet för en jämlik skola beslutade regeringen 2018 om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna. Förtydligandet innebär att det nu framgår att skolan har ett ansvar att motverka könsmönster som kan begränsa elevernas livsval och livsvillkor.
Regeringen har även tillsatt Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07), som bl.a. ska föreslå hur arbetet med stödinsatser och elevhälsan kan förbättras samt uppmärksamma genusmedvetna insatser med syftet att höja kunskapsresultaten i skolan. Jag ser fram emot att utredningen redovisar sina förslag i februari 2020 och ser en stor potential i att effektivisera skolans stödinsatser.
Stockholm den 9 oktober 2019
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.