Poäng för högskolestudier
Skriftlig fråga 2016/17:1453 av Fredrik Christensson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-19
- Överlämnad
- 2017-05-22
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-05-31
- Sista svarsdatum
- 2017-05-31
- Besvarad
- 2017-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
I augusti förra året startade snabbspåret för nyanlända samhällsvetare på Stockholms universitet. Uppdragsgivaren var Arbetsförmedlingen, och det handlade om ett pilotprojekt som riktade sig till personer som har minst en treårig högskoleutbildning med en inriktning mot samhällsvetenskap, ekonomi och juridik.
I avtalet mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms universitet står det att ”Lärosätet ska leverera arbetsmarknadsutbildning i form av tre kurser under sammanlagt 26 veckor motsvarande 30 högskolepoäng”.
Problemet är bara att Stockholms universitet nu inte kommer att ge några poäng till de studenter som klarat examinationen. De hänvisar till en paragraf som slår fast att kurserna inte är poänggivande. För poäng krävs enligt dem behörighet i svenska.
Frågan nu är hur Arbetsförmedlingen kunde upphandla en utbildning som inte ger några poäng. Enligt Arbetsförmedlingen känner de ”stor tillförsikt att deltagarna kommer ut på arbetsmarknaden.” Men vad ska studenterna visa upp för arbetsgivaren när de söker arbete? Vad är egentligen arbetsförmedlingens uppgift, tillfälliga insatser för att putsa statistiken eller riktiga arbeten?
Min fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson är därför:
Ska Arbetsförmedlingen få upphandla och erbjuda utbildningar på högskolan som inte ger några högskolepoäng?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1453 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2017/01142/A | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1453 av Fredrik Christensson (C) Poäng för högskolestudier
Fredrik Christensson har frågat statsrådet Hellmark Knutsson om Arbetsförmedlingen ska få upphandla och erbjuda utbildningar på högskolan som inte ger några högskolepoäng. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringens initiativ om snabbspår syftar till att snabba på etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända med utbildning eller erfarenhet av yrken där det råder brist på arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Vad gäller denna fråga handlar det om snabbspår för nyanlända samhällsvetare, inklusive ekonomer och jurister med minst treårig högskoleutbildning.
Snabbspåren planeras gemensamt mellan arbetsmarknaders parter, Arbetsförmedlingen samt andra berörda myndigheter och utbildningsanordnare. Snabbspåren är en kedja av insatser för att säkerställa kompetensförsörjning av bristyrken genom att korta tiden till jobb för nyanlända individer med relevanta kompetenser. Dialogerna om snabbspår har utmynnat i skriftliga överenskommelser mellan parterna.
Snabbspåren utvecklas och förbättras fortlöpande i dialog mellan Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter. Den uppdragsutbildning som här tas som exempel var en första pilot mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms universitet. Det är upp till det enskilda lärosätet att bedöma om en uppdragsutbildning uppfyller kraven för att kunna ge högskolepoäng.
Arbetsförmedlingen har nyligen lämnat en nulägesbedömning av snabbspåren. Där pekar myndigheten på ett antal områden som den kommer att fokusera sitt arbete på framöver, exempelvis kommer Arbetsförmedlingen att se över om det går att justera upplägget för utbildningen för att på så sätt öka möjligheten för fler deltagare att klara av studierna.
Snabbspåren utgör ett nytt arbetssätt inom arbetsmarknadspolitiken. Det är tydligt matchningsinriktat och sker i nära dialog med arbetsmarknadens parter. Regeringen är mån om att fortsätta utveckla snabbspåren och följer arbetet med dem nogsamt.
Stockholm den 31 maj 2017
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.