Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

plan- och bygglagen

Skriftlig fråga 2001/02:765 av Johansson, Kenneth (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-19
Besvarad
2002-02-27
Anmäld
2002-03-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 februari

Fråga 2001/02:765

 av Kenneth Johansson (c) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om plan- och bygglagen

Enligt 8 kap. PBL gäller att det, utöver vid uppförande av byggnad, även krävs bygglov när en byggnads användning ändras till ett väsentligt annat ändamål. För bygglovsärende rörande ändrad användning betalar sökanden en avgift. Bedömningen av vad som är väsentligt ändrat ändamål är snävt satt. Exempelvis krävs tillstånd för att inreda ett garage till lager, garage till butikslokal eller till radio- och TV-verkstad, ianspråktagande av lägenhet till kontor m.m. Det krävs bygglov oberoende av om verksamheten är enligt gällande detaljplan eller om sådan inte finns.

För boende och företagande på landsbygden är det viktigt med regler som i stället underlättar en positiv utveckling och inte försvårar. Exemplen ovan innebär små ändringar som inte ger några nämnvärda miljöeffekter. Byråkratiska hinder och medföljande kostnader, som PBL leder till, får till följd att företagande i mindre skala försvåras och fördyras. På landsbygden är det vanligt att driva flera verksamheter som kompletterar varandra. Ena året kanske man väljer att ha en kaféverksamhet och nästa år att sälja konsthantverk. Detta kräver var för sig en ny bygglovsansökan. Den generella lagstiftning vi nu har är dåligt anpassad till skiftande förhållanden och är en hämsko för småföretagsamhet på landsbygden.

Min fråga till statsrådet är:

Vad avser statsrådet att göra för att plan- och bygglagen inte ska försvåra boende och företagande på landsbygden?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:765 besvarad av

den 27 februari

Svar på fråga 2001/02:765 om plan- och bygglagen

Statsrådet Lena Sommestad

Kenneth Johansson har frågat statsrådet Lars-Erik Lövdén vad han avser att göra för att plan- och bygglagen inte ska försvåra boende och företagande på landsbygden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Kenneth Johansson har ställt frågan mot bakgrund av bestämmelsen i 8 kap. 1 § första stycket 3 plan- och bygglagen, som innebär att bygglov krävs för att ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats. Kenneth Johansson menar att bedömningen av vad som är väsentligen annat ändamål är för snävt satt. Han pekar också på de kostnader som är förknippande med bygglov.

Låt mig först konstatera att plan- och bygglagen ger utrymme för en enkel och obyråkratisk hantering av lovärenden. En ansökan om lov för enkla åtgärder får t.ex. göras muntligen. Byggnadsnämnden ska ta tillvara de möjligheter som plan- och bygglagen ger att förenkla och underlätta ärenden för enskilda. Plan- och bygglagen ska därmed inte behöva försvåra boende och företagande på landsbygden.

Kenneth Johansson ger några exempel på ändrade användningssätt för byggnader, och framhåller att exemplen innebär små ändringar som inte ger nämnvärda miljöeffekter. Det kan emellertid noteras att även förändringar, som till synes är små, kan påverka den närmaste omgivningen, t.ex. genom ökad tillströmning av trafik. Det kan då behöva prövas om det ändrade användningssättet är lämpligt, t.ex. med hänsyn till grannars intresse av en god miljö.

När det slutligen gäller frågor om avgifter vill jag påminna om att lagen ger en möjlighet, men inte en skyldighet, att ta ut en avgift i ärenden om bl.a. lov. I plan- och bygglagen regleras bara att avgift högst får tas ut med det belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad. Det åligger sedan kommunfullmäktige att i en taxa närmare bestämma grunderna för beräkning av avgifterna.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla att det naturligtvis är viktigt att plan- och bygglagen inte innebär onödiga hinder för boende och företagande på landsbygden. Enligt min uppfattning ger lagen också kommunen möjlighet att på olika sätt beakta lokala förhållanden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.