Pisarapporter
Skriftlig fråga 2020/21:2934 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-21
- Överlämnad
- 2021-05-24
- Anmäld
- 2021-05-25
- Svarsdatum
- 2021-06-02
- Sista svarsdatum
- 2021-06-02
- Besvarad
- 2021-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Vid ett möte i riksdagens utbildningsutskott uppgav Skolverkets generaldirektör sig inte ha känt till de rapporter som utbildningsministern beställt av tjänstemän på departementet om tvivel på Pisamätningens kvalitet.
Utbildningsministern hävdar i medier att det handlade om internt arbetsmaterial och att det är skälet till att inte Skolverket informerades.
Av denna anledning vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Anser inte ministern att informationen i rapporterna var av sådan karaktär att Skolverket borde ha fått den även om ministern själv betraktade den som internt arbetsmaterial?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2934 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2020/21:2934 av Björn Söder (SD)
Pisarapporter
Björn Söder har frågat mig om jag inte anser att informationen i de rapporter som jag beställt av tjänstemän på departementet om tvivel på PISA-mätningens kvalitet var av sådan karaktär att Skolverket borde ha fått den även om jag själv betraktade den som internt arbetsmaterial.
Inledningsvis vill jag säga att de rapporter som Björn Söder hänvisar till är två korta promemorior, båda internt arbetsmaterial, som snabbt togs fram inom Utbildningsdepartementet. De togs fram på min begäran inom ramen för departementets arbete med PISA 2018. I det följande redogör jag kortfattat för hur de frågeställningar som aktualiserades i det interna arbetsmaterialet hanterades.
Det är Statens skolverk som ansvarar för genomförandet av PISA-undersökningen i Sverige. Skolverket publicerade rapporten om PISA 2018 den 3 december 2019. Utbildningsdepartementet fick tillgång till rapporten samma dag som den publicerades och då påbörjades arbetet med att gå igenom rapporten. I det interna arbetsmaterial som togs fram i december 2019 gjordes bl.a. bedömningen att exkluderingsgraden var för hög givet den invandring som varit året/åren upp till att PISA genomfördes våren 2018, men att de övergripande slutsatserna som drogs om resultaten i läsförståelse kvarstod.
Jag har därefter ställt frågor till Skolverket om exkluderingsgraden och fått svar att det inte finns skäl att ifrågasätta resultaten. De frågor som jag har ställt har jag ställt med stöd av uppgifterna i det interna arbetsmaterial som togs fram på Utbildningsdepartementet. Skolverket har då – såväl i dessa kontakter som externt i media – hela tiden varit tydliga med att de har följt riktlinjerna för genomförandet av PISA-undersökningen och att det inte finns skäl att ifrågasätta resultaten. OECD, som leder och organiserar PISA, har både vid publiceringen av Skolverkets rapport och därefter stått fast vid att PISA 2018 genomförts i enlighet med gällande riktlinjer, att den svenska exkluderingsgraden var acceptabel och att det inte fanns skäl att ifrågasätta resultaten.
Det andra interna arbetsmaterial som Björn Söder avser i sin fråga togs fram i samband med att OECD på uppdrag av Skolverket den 30 september 2020 lämnade sin granskningsrapport av den svenska PISA-studien. I det interna arbetsmaterialet anges bl.a. att det med hjälp av tillgänglig statistik inte går att avgöra den korrekta nivån på exkluderingsgraden i PISA men att en sammantagen bedömning, givet den statistik som finns tillgänglig över antalet asylsökande, är att den kraftigt ökande svenska exkluderingsgraden är problematisk. Det anges även att det verkade föreligga vissa missförstånd i OECD-rapporten avseende utbildningen för nyanlända elever. Vid tillfället hade Riksrevisionen redan inlett sitt arbete med granskning av PISA-undersökningen 2018 och jag ansåg att det var viktigt att den granskningsprocessen skulle få ha sin gång.
Stockholm den 2 juni 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.