personvalsreglerna
Skriftlig fråga 2000/01:825 av Flyborg, Eva (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-01
- Anmäld
- 2001-03-06
- Besvarad
- 2001-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:825
av Eva Flyborg (fp) till statsrådet Britta Lejon om personvalsreglernaMöjligheten för väljaren att personrösta infördes för första gången vad gäller riksdagsvalet i valet 1998. Personröstningen blev en stor succé. Fler väljare valde att personrösta än det antal som gick och röstade över huvud taget i EU-valet 1999.
Många väljare har alltså utnyttjat den nyvunna friheten, och även inom partierna har förändringen medfört nya metoder och tankesätt. Möjligheten till personval bör utvecklas och förstärkas genom att huvudparten av ledamöterna i de folkvalda församlingarna utses genom personval. Detta bör medverka till ett ökat intresse av att delta i valen. Nu borde det vara dags att ta steget fullt ut och renodla personvalsidén. Enligt min mening bör spärrgränserna i personvalet helt tas bort.
Med hänvisning till det anförda skulle jag vilja ställa följande fråga till statsrådet Lejon:
Avser statsrådet att lägga fram förslag om en sänkning eller borttagande av spärrgränserna för personvalet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:825 besvarad av
den 7 mars
Svar på fråga 2000/01:825 om personvalsreglerna
Statsrådet Britta Lejon
Eva Flyborg har frågat mig om jag avser att lägga fram förslag om en sänkning eller ett borttagande av spärrgränserna för personvalet.
Det nuvarande personvalssystemet togs i bruk för första gången vid 1998 års allmänna val. För att personröster ska kunna medföra att en kandidat blir vald krävs att han eller hon fått så många röster som motsvarar en viss spärrnivå. I riksdagsvalet uppgår denna till 8 % av partiets röstetal. I de kommunala valen är spärren 5 %, dock lägst 100 röster i valen till landstingsfullmäktige och 50röster i valen till kommunfullmäktige. I valet till Europaparlamentet är spärren också 5 %, men det finns inte någon absolut nedre gräns som i de kommunala valen. Andelen väljare som personröstade i 1998 års riksdagsval uppgick till 29,9 %. Motsvarande tal för valen till kommun- och landstingsfullmäktige var 35,2 respektive 29,0 %. Av riksdagens ledamöter blev ca 25 % personvalda. Motsvarande tal för kommun- och landstingsvalen var 21,7 respektive 39,6 %.
Rådet för utvärdering av 1998 års val har granskat personvalsreformen (SOU 1999:136). Enligt rådet torde personröstningen komma att öka i omfattning. Rådet anförde vidare bl.a. följande. Frågan om vilken betydelse personrösterna har haft för urvalet av de kandidater som valts till riksdagen och fullmäktigeförsamlingarna har debatterats efter valet. Vitt skilda uppfattningar har kommit till uttryck. En bidragande orsak till detta är att flertalet av de valda ledamöterna haft en sådan listplacering att de ändå skulle ha blivit valda i det tidigare systemet. Väljarna personröstade således i flertalet fall på kandidater som också partierna i första hand velat se invalda. Tolv riksdagsledamöter valdes med frångående av listordningen. Rådet ansåg att det i och för sig är önskvärt att det finns en samsyn mellan väljarna och partierna i personfrågor men att i de fall uppfattningen skiljer sig åt valsystemet måste ge en rimlig möjlighet för väljarna att kunna påverka. Enligt rådets uppfattning visade resultatet av 1998 års val att balansen mellan väljarnas och partiernas inflytande fick en i vart fall godtagbar avvägning i de flesta, dock inte de största, valkretsarna. Rådet påpekade att om personröstningen ökar i omfattning så kommer det med största sannolikhet att ske en förskjutning i riktning mot ett större väljarinflytande. Det fanns enligt rådet inget som tydde på att deltagandet i 1998 års val påverkades av personvalet. Mot den nu angivna bakgrunden och då ytterligare erfarenheter av systemet borde avvaktas stannade rådet för att inte förorda någon generell ändring av spärrnivåerna. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Vissa av de frågor som Rådet för utvärdering av 1998 års val tog upp har varit föremål för fördjupade överväganden av Valtekniska utredningen år 2000. Utredningen har nyligen presenterat sitt betänkande (SOU 2000:125). Betänkandet har remitterats och kommer därefter att beredas vidare i Regeringskansliet.
Jag anser att det är angeläget att diskutera och ta till vara alla åtgärder som kan öka valdeltagandet och därigenom förstärka demokratin. Utformningen av personvalssystemet är en del i detta.
Det är enligt min mening klart att personvalsreformen har utvecklat demokratin. Reformen har ökat kontakterna mellan väljare och valda, vilket är den stora poängen med personvalet. Målet bör vara att mer än hälften av väljarna ska personrösta vid nästa val. Enligt de beräkningar som gjorts av Rådet för utvärdering av 1998 års val skulle en ökning av andelen personröstande i riksdagsvalet till 50 % ge ungefär samma effekt som en sänkning av spärren till 5 %.
Det bör i sammanhanget också nämnas att många väljare anser att de fått för lite information om de kandidater som deltog i valet. En effektiv kandidatinformation är enligt min uppfattning av avgörande betydelse för en positiv utveckling av personvalet.
Som ett led i att utveckla personvalsreformen bör övervägas en uppdelning av de tre största valkretsarna. Regeringen har därför gett 1999 års författningsutredning i uppdrag att studera den frågan (dir. 2000:21).
Frågor som berör bl.a. personvalet har alltså nyligen varit föremål för utredningar, vars betänkanden ännu inte är färdigbehandlade. 1999 års författningsutredning har ännu inte tagit ställning till frågan om en minskning av de tre största valkretsarna. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att föregripa den pågående behandlingen genom att nu ta ställning till de frågor som Eva Flyborg berört.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.