Personlig assistans
Skriftlig fråga 2016/17:1649 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-20
- Överlämnad
- 2017-06-21
- Anmäld
- 2017-06-26
- Svarsdatum
- 2017-06-28
- Sista svarsdatum
- 2017-06-28
- Besvarad
- 2017-06-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Personlig assistans är den mest kostnadseffektiva insatsen för människor med funktionsnedsättning. Det framgår av en rapport som Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) publicerade nyligen.
I rapporten jämförs kostnaden för personlig assistans med den kostnad det skulle innebära att i stället tillgodose behoven med kommunal hemtjänst, boende i kommunal regi eller anhörigas arbete. Rapporten visar att samhällets kostnad för personlig assistans dygnet runt för en assistansberättigad uppgår till ca 2,52 miljoner kronor per år. Hemtjänstalternativet och de olika boendealternativen innebär en samhällskostnad på drygt 3,2 miljoner kronor årligen.
Genom ett regleringsbrev till Försäkringskassan har regeringen styrt utvecklingen mot att allt färre människor med funktionsnedsättning beviljas eller får behålla personlig assistans. Bara en av tio som ansöker för första gången blir beviljad assistans, och över 400 personer föll ur assistanssystemet under det gångna året, räknat från januari. En utredning tillsattes i fjol med det uttalade syftet att spara pengar i personlig assistans. Många artiklar och inslag i medierna vittnar om ett kraftigt hårdnande klimat för människor med funktionsnedsättning. Det är en utveckling som är djupt oroande, och det uttalande där finansminister Magdalena Andersson sa i SVT att flyktingkrisen ska finansieras genom neddragningar inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har skapat en stor och befogad oro.
Forskaren Hans Knutsson vid Lunds universitet har i rapporten från RBU räknat på vad alternativen till personlig assistans skulle kosta. Han har räknat på tre olika exempel: en person med 19 timmars assistans per vecka, en person med 127 timmar per vecka och en person med 168 timmar per vecka (dygnet-runt-assistans). Vid samma personaltäthet som i assistansen ökar kostnaderna för hemtjänst och boenden. Om personlig assistans skulle försvinna helt och hållet kan samhällets kostnader öka med så mycket som 8,4 miljarder kronor jämfört med i dag.
Min fråga till statsrådet Åsa Regnér är:
Vilka slutsatser drar statsrådet av den rapport som RBU har presenterat?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1649 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Dnr S2017/03717/FST | ||
Socialdepartementet |
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1649 av Lars Beckman (M) Personlig assistans
Lars Beckman har frågat mig vilka slutsatser jag drar av den rapport som RBU har presenterat?
Jag tar löpande del av debatten kring den personliga assistansen. Jag tycker också att det är positivt att fler aktörer i samhället på olika sätt bidrar i den debatten. Rapporten ”Om den personliga assistansens alternativkostander” är ett sådant bidrag.
Det är nu mer än 20 år sedan LSS och lagen (1993:389) om assistansersättning trädde i kraft. Många av de problem som genom åren har uppmärksammats inom assistansersättningen kvarstår och nya har tillkommit. Det finns också problem med hur LSS-insatserna utvecklats och hur insatserna förmår uppfylla syftet med lagstiftningen. Jag har därför tagit initiativ till LSS-utredningen (S 2016:3) som har i uppgift att göra en översyn av insatserna enligt LSS och assistansersättningen. Utgångspunkten för uppdraget är att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS och att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans.
I avvaktan på utredningsbetänkandet har regeringen lämnat en rad uppdrag till Försäkringskassan och Socialstyrelsen för att fördjupa kunskaperna om vilka effekter den nya rättspraxisen, som fått sitt genomslag i Försäkringskassans och kommuners tillämpning av lagstiftningen under 2016, får för personer med assistansersättning eller med personlig assistans enligt LSS.
Under det gångna året har frågan om Försäkringskassans mål för assistansersättningen debatterats flitigt. Bakgrunden till målformuleringen i Försäkringskassans regleringsbrev är att flera rapporter under senare år har pekat på kvalitetsbrister inom assistansersättningen. Försäkringskassans arbete med assistansersättningen ska präglas av hög kvalitet och rättsäkerhet så att rätt person får rätt ersättning samt att besluten ska vara likvärdig i hela landet. Det är i detta sammanhang viktigt att betona att det är domstolar och Försäkringskassan som tillämpar och tolkar lagstiftningen. Regeringens uppdrag är att säkerställa att myndigheten lever upp till sitt myndighetsuppdrag och har en kvalitets- och rättsäker tillämpning av befintlig lagstiftning.
Jag kan konstatera att LSS och assistansersättningen på avgörande sätt har förbättrat levnadsvillkoren för flickor, pojkar, kvinnor och män, med omfattande funktionsnedsättningar. Rätten till LSS insatser innebär för många bättre möjligheter till ett liv som andra i samhället. Jag vill betona att det är angeläget att värna reformen och dess möjligheter till att skapa delaktighet i samhällslivet.
Stockholm den 28 juni 2017
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.