personalminskningar av akademiker i kriminalvården
Skriftlig fråga 2004/05:1029 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2005-02-25
- Besvarad
- 2005-03-11
- Svar anmält
- 2005-03-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga 2004/05:1029
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om personalminskningar av akademiker i kriminalvårdenGapet mellan retoriken och verkligheten blir allt större när regeringen talar om kriminalvården. Regeringens påstådda satsningar är inte större än att kriminalvården måste be om 500 miljoner kronor för att kunna betala löner och hyra och för att inte hamna på en anslagskredit som vid årets slut skulle ligga på orimliga 16@17 %.
Det akuta effektiviseringsarbetet är mest ett bra namn på panikbesparingar, något som beror på att regeringen suttit med armarna i kors under tio år vad avser viljan att styra kriminalvården. Självklart ska kriminalvården effektiviseras @ till exempel har administrationen under den socialdemokratiska regeringen svällt över brädden, och nästa år ska äntligen de många myndigheterna bli en. Men man får inte en enda krona för att underlätta för att den nya organisationen ska komma snabbt och effektivt på plats. Tvärtom måste man redan i år sannolikt göra sig av med personal. Den personal som riskerar att få lämna kriminalvården är den senast anställda @ det vill säga den personal som i stor utsträckning är rekryterad med akademiska kunskaper i bagaget för att förstärka kompetensen i arbetet med rehabilitering och behandling.
Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att kriminalvården inte ska drabbas av akademikerflykt?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1029 besvarad av
den 11 mars
Svar på fråga 2004/05:1029 om personalminskningar av akademiker i kriminalvården
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att kriminalvården inte ska drabbas av akademikerflykt.
Ett väl fungerande rättsväsende är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Att rättsväsendet är effektivt är en förutsättning för att hela samhällsstrukturen ska fungera och för att människor ska känna sig trygga. För att rättsväsendets myndigheter ska kunna fullgöra sina uppgifter måste verksamheterna ständigt reformeras i takt med samhällets utveckling. Detta arbete pågår naturligtvis även inom kriminalvården.
För att de resurser som regeringen satsar på kriminalvården ska användas på bästa sätt måste verksamheten bedrivas effektivt. Kriminalvårdens effektiviseringsarbete handlar bland annat om att hitta effektivare arbetsformer.
På uppdrag av regeringen har Kriminalvårdsstyrelsen nyligen redovisat hur personalresurserna kan användas effektivare. Av redovisningen framgår att betydande effektiviseringar kan göras utan att säkerhet, rättssäkerhet eller programverksamhet eftersätts.
Det kan inte nog betonas att personalen är kriminalvårdens främsta resurs. Den verksamhet som kriminalvården bedriver ställer stora och varierande krav på personalens kunskaper och erfarenheter. Det är kriminalvårdens sak att avgöra vilken personalkompetens som krävs för verksamheten.
Kriminalvården arbetar medvetet med kompetensförsörjningen för att säkerställa att personalen har rätt kvalifikationer för uppdraget genom att bland annat eftersträva att andelen anställda med akademisk bakgrund ska öka. Därmed finns goda förutsättningar att kriminalvården även i fortsättningen kommer att kunna rekrytera och behålla personal som är väl lämpad för uppdraget @ att bedriva en säker och human kriminalvård.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.