Personalliggare
Skriftlig fråga 2019/20:923 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-07
- Överlämnad
- 2020-02-09
- Anmäld
- 2020-02-11
- Svarsdatum
- 2020-02-19
- Sista svarsdatum
- 2020-02-19
- Besvarad
- 2020-02-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den 1 juli 2018 infördes följande tillägg för dem som ska anteckna sig i personalliggare:
- företagsledarens tid de är verksamma
- tid som make, maka, sambo och barn under 16 år är verksamma
- personer räknas som verksamma när de utför uppgifter i verksamheten, oavsett om de får lön eller ej.
Visita har på sin hemsida en länk till en artikel i Svenska Dagbladet publicerad den 18 maj 2018, under rubriken Öppet brev till Skatteverket. I artikeln beskrivs vardagen inom besöksnäringen som en orealistisk, oflexibel och oroande arbetssituation för företagaren och företaget i ett modernt Sverige. Berättelsen handlar där och då om hur en bärbar dator får och inte får användas i företaget kopplat till personalliggare.
Berättelserna är många och handlar om ett system där kontroller görs mitt under rusningstid, där gäster får vänta på sin mat, vilket såklart påverkar upplevelsen för gästerna och företagets kundrelationer. Mot denna bakgrund kom det nyligen en debattartikel skriven av Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi, Niklas Rudholm, professor i nationalekonomi och Anton Gidehag, doktorand i nationalekonomi. Skribenterna konstaterar på Svenska Dagbladets debattsida att personalliggare inte är ett ändamålsenligt system för att minska svartarbete och att det därför bör avskaffas så snart som möjligt.
I artikeln skriver de vidare att vid utvärdering av reformen två år efter införandet fann man att kravet på personalliggare hade ökat de totala rapporterade lönesummorna i restaurangbranschen med 5–8 procent. Slutsatsen redovisas vara att personalliggare ökat lönerapporteringen genom att göra svarta jobb till vita. Därför ansågs reformen vara en effektiv åtgärd för att öka statens skatteintäkter.
Skatteverket publicerade nyligen en ny utvärdering av reformen, och där beskriver författarna att en avancerad statistisk metod använts för att säkerställa att utvecklingen för företagen inom restaurang- och byggbranschen jämförs med en relevant kontrollgrupp som då inte omfattas av krav på personalliggare.
Resultatet som de skriver om innebär att personalliggare inte haft någon effekt på de inrapporterade lönesummorna.
Författarna lyfter in Skatteverkets tolkning av utvärderingen, där en signifikant ökning av anställda sägs indikera att svarta jobb blivit vita. Här menar författarna att det blir missvisande då sänkningen av arbetsgivaravgifterna som infördes under samma år för unga inte tagits hänsyn till. De skriver också att ett antal forskningsstudier visar att företagarna inte bara anställde unga utan även äldre då företagarna fick betydande kostnadsbesparingar.
I sin rapport är inte ens Skatteverket odelat positiva. Nu genomför därför Skatteverket en ny effektutvärdering av kravet på personalliggare.
Författarna till artikeln tar även upp frågan om reformen ens är samhällsekonomiskt motiverad. Skatteutskottet har också gett kritik liksom näringen själv. Personalliggare ökar kostnaderna för såväl företagen som Skatteverket. Åtgärder ska leda rätt och vara effektiva, inte förstöra verksamheterna inom besöksnäringen.
Med anledning av ovan vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av den problematik som har framkommit med personalliggare?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:923 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2020/
00493/S3
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:923 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Personalliggare
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av den problematik som har framkommit med personalliggare.
Frågan är ställd mot bakgrund av senare tids debattartikel av Sven-Olov Daunfeldt, Niklas Rudholm och Anton Gidehag i Svenska Dagbladet samt Skatteverkets utvärdering av personalliggare i restaurang- och byggbranschen.
Skyldighet att föra personalliggare gäller sedan den 1 januari 2007 för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna. Utvidgningar till fler branscher samt andra kompletteringar av systemet med personalliggare har senare skett.
Syftet med personalliggare är att minska förekomsten av svartarbete och att skapa sundare konkurrensförhållanden. Företagare som använder svartarbete skaffar sig konkurrensfördelar framför företag som inte gör det. Ju fler företag som använder sig av svartarbete desto svårare blir det för företag som vill göra rätt för sig.
Skatteverkets utvärdering som publicerades i december 2019 visar att införandet av personalliggare har lett till en ökning av antalet anställda i restaurangbranschen men att lönesumman per anställd minskar. Det beskrivs att den minskade lönesumman sannolikt beror på att de som utförde de svarta arbetena, som efter reformen har omvandlats till vita, i högre grad är personer med låg utbildning och födda utanför Europa, vars löner är lägre än genomsnittslönen i branschen. Bland små företag visar utvärderingen att kontrollbesök ger en långsiktig effekt när det gäller ökning i redovisad lönesumma.
Skatteverkets utvärdering visar att reglerna om personalliggare har effekt och att fusket minskar. Personalliggarsystemet möjliggör kontrollbesök som bidrar till minskat fusk. Jag förstår att det kan upplevas som en börda för de som sköter sig att behöva omfattas av kontroller. För att få vetskap om vilka som fuskar är dock kontroller ett nödvändigt verktyg.
Allmänhet och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet och uppfatta kontrollverksamheten som ändamålsenlig och rättssäker. Myndigheten måste ha en trovärdig kontroll som motverkar fel, fusk och brottslighet, och de måste ha rätt verktyg. Det gynnar seriösa företag och hela samhället på kort och lång sikt. Skatteverket för i olika forum löpande dialog med de som berörs av systemet med personalliggare och får på så sätt impulser om hur det uppfattas, hur det fungerar samt önskemål om förändringar.
Den senaste utvidgningen, då bl.a. regler infördes om att uppgifter om näringsidkaren och dennes familjemedlemmar ska dokumenteras i personalliggaren, trädde i kraft den 1 juli 2018. Den 1 januari 2019 trädde dessutom regler om uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen i kraft fullt ut. Det förutses att dessa båda regelsystem samverkar och att det förbättrar förutsättningarna för Skatteverket att besluta om rätt skatter och avgifter. Reformerna har varit i kraft endast under kort tid och det är ännu för tidigt att utvärdera dem.
Stockholm den 19 februari 2020
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.