Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

personal i räddningstjänstuppdrag

Skriftlig fråga 2002/03:206 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-11-28
Anmäld
2002-11-28
Besvarad
2002-12-04
Svar anmält
2002-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 november

Fråga 2002/03:206

 av Rolf Gunnarsson (m) till försvarsminister Leni Björklund om personal i räddningstjänstuppdrag

I dag finns stora svårigheter att rekrytera personal till de så kallade deltidsbrandkårerna. Utflyttning från landsbygden i kombination med att många industrier på landsbygden försvunnit gör att det kan vara svårt att rekrytera. Ännu ett stort problem finns. Det är när personal råkar ut för olycksfall i arbetet när de tjänstgör för kommunen i egenskap av brandman och inte på sin normala arbetsplats. Sådana här fall inträffar. Jag har ett aktuellt fall i min hemby, Svärdsjö. En brandman skadades förra veckan under en utryckning. Vem får då stå för kostnaderna under sjukskrivningen? Jo, brandmannens arbetsgivare @ som nu "straffas" för att man lånat ut sin personal till detta viktiga arbete. Förutom att arbetsgivaren ska "låna ut" sin personal under utryckningar ska också arbetsgivaren ge ledighet för utbildning med mera för deltidsbrandmannen.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av de beskrivna konsekvenserna för arbetsgivare som "lånar ut" personal till brandkårerna och räddningstjänsten och där olycksfall inträffar som ger sjukskrivningar som följd?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:206 besvarad av

den 4 december

Svar på fråga 2002/03:206 om personal i räddningstjänstuppdrag

Statsrådet Hans Karlsson

Rolf Gunnarsson har frågat försvarsministern vad hon avser att göra åt den situation som uppstår när en deltidsbrandman skadar sig som brandman och där skadan får till följd att han eller hon på grund av detta måste vara sjukskriven och därvid har rätt till sjuklön från den huvudsakliga arbetsgivaren. Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som ska svara på frågor som berör sjuklöneperioden.

Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön ges arbetstagare en lagstadgad rätt att under de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall (sjuklöneperioden) behålla 80 % av den lön som han eller hon skulle ha fått om arbetstagaren skulle ha fullgjort sina arbetsuppgifter. Undantaget är den första dagen som är en karensdag. Till skillnad från sjukpenningreglerna utges ersättning på hela lönen, dvs. ersättningen är inte begränsad till 7,5 prisbasbelopp som gäller när ersättning utges i form av sjukpenning från försäkringskassan. I samband med införandet av en sjuklöneperiod sänktes arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen motsvarande den ökade kostnad det innebar för arbetsgivarna att betala sjuklön. Skyldigheten för arbetsgivarna att betala sjuklön gäller oavsett om sjukdomen eller skadan uppkommit under arbetstid eller arbetstagarens fritid. Inte heller har det ansetts finnas skäl för att låta olika ersättningssystem träda in beroende på hur sjukdomen eller skadan har inträffat. Bland annat av administrativa skäl skulle ersättningsregler där även kriterier ingår om var och hur sjukdomen eller skadan uppkommit med stor sannolikhet få stora administrativa konsekvenser och även leda till stora tillämpningsproblem. Regeringen har bland annat av ovanstående skäl inte för avsikt att ändra de nuvarande grunderna för rätten till sjuklön.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.