Pensionsavtal i statliga bolag

Skriftlig fråga 2005/06:1209 av Hamilton, Carl B (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-03-15
Anmäld
2006-03-15
Besvarad
2006-03-22
Svar anmält
2006-03-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 mars

Fråga 2005/06:1209 av Carl B Hamilton (fp) till näringsminister Thomas Östros (s)

Pensionsavtal i statliga bolag

Under senare tid har mycket generösa villkor för chefer i statliga bolag avslöjats, och denna gång gäller det pensionsavtal. De pensionsavtal och summor som gäller cheferna i till exempel LKAB, Posten och Systembolaget följer inte de riktlinjer rörande anställningsvillkor för personer i företagsledande ställning i statliga bolag (den 9 september 2003) som regeringen fattat beslut om. En förklaring som återkommer från ägarens, statens, företrädare är att avtalen med de aktuella bolagens chefer ingåtts innan gällande regelverk trädde i kraft.

En möjlig slutsats är att avtalen inte går att rubba, trots att staten är ensam ägare. Detta är @ som visats vid ett flertal tillfällen i svenskt och internationellt näringsliv @ ingen vare sig självklar eller rimlig hållning. Tvärtom har i flera fall omförhandlingar skett i näringslivet och chefer har accepterat att betala tillbaka ohemula ersättningar, till exempel Percy Barnevik.

I fallet LKAB @ ett helägt statligt bolag @ tog också ägaren själv initiativ nyligen @ genom statssekreteraren Sven-Erik Söder @ till en omförhandling av LKAB-chefens avtal. Styrelsen har också satt i gång omförhandling genom ordföranden Björn Sprängares försorg. (I det aktuella Systembolagsfallet är förra statsrådet Olof Johansson styrelseordförande.)

Fråga:

Avser statsrådet att i ljuset av dessa återkommande avslöjanden om de statliga bolagens ersättningar systematiskt gå igenom och omsorgsfullt kartlägga innehållet i alla vd-avtal i dessa bolag vad avser pensionsvillkor och andra villkor?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1209 besvarad av

den 22 mars

Svar på fråga 2005/06:1209 om pensionsavtal i statliga bolag

Näringsminister Thomas Östros

Carl B Hamilton har frågat mig vad jag avser att göra för att systematiskt gå igenom och omsorgsfullt kartlägga innehållet i vd-avtalen i de statligt ägda bolagen vad avser pensionsvillkor och andra villkor.

Regeringens riktlinjer beslutades den 9 oktober 2003 för att förtydliga ägarens syn på anställningsvillkor och incitamentsprogram. Riktlinjerna säger att löner och övriga förmåner till personer i företagsledningen i statliga företag ska vara konkurrenskraftiga men inte löneledande i förhållande till jämförbara företag. Vidare säger riktlinjerna att pensionsvillkoren ska ses som en del av de samlade anställningsvillkoren. Regeringen förordar avgiftsbestämda pensionslösningar där avgiften inte bör överstiga 30 % av den fasta lönen. Statliga företag bör undvika incitamentsprogram och när de finns bör de omfatta all personal utom vd. Ett exempel på en effekt av de nya riktlinjerna är att samtliga incitamentsprogram för vd tagits bort i de helägda innehaven.

År 2005 kompletterades statens ägarpolitik med Svensk kod för bolagsstyrning. Koden anger att ägarna via bolagsstämman ska besluta om styrelsens förslag om principer för ersättningar till ledande befattningshavare. En förutsättning för att staten som ägare ska fatta beslut i enlighet med styrelsens förslag är att förslaget ligger inom ramen för regeringens riktlinjer.

Det är styrelsens uppgift att besluta om vd:s anställningsvillkor. Villkoren publiceras i förkortad form i bolagens årsredovisningar. I Regeringskansliets förvaltning ingår att löpande följa upp vd:s anställningsvillkor. Regeringen antog den 16 mars 2006 en proposition som innebär att bolagsstämman i ett aktiebolag ska besluta om riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare, däribland vd. Riktlinjerna från 2003, koden från 2005 samt förslaget till lagstiftning som ger ägaren större inflytande över ledande befattningshavares ersättningar ökar ägarens möjlighet att framgent påverka vd:s anställningsvillkor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.