pensionsavgångar inom hälso- och sjukvården
Skriftlig fråga 2000/01:1322 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-01
- Anmäld
- 2001-06-06
- Besvarad
- 2001-06-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 maj
Fråga 2000/01:1322
av Margareta Cederfelt (m) till socialminister Lars Engqvist om pensionsavgångar inom hälso- och sjukvårdenDen svenska hälso- och sjukvården har i dag stora problem med brist på adekvat utbildad personal. Inom de kommande fem- till tioårsperioderna riskerar problemen att förvärras på grund av personalens åldersstruktur.
Exempelvis är endast fem av landets kirurger under 35 år medan antalet kirurger över 50 år är 1 168. Samtidigt är det allt vanligare att läkare väljer att pensionera sig vid 60 års ålder vilket ytterligare kommer att försvåra bristen.
Ytterst kommer bristen av kirurger att drabba patienterna med ytterligare förlängda väntetider på operation som följd.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialministern:
Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att hälso- och sjukvården och ytterst patienterna ej ska drabbas negativt av de stora pensionsavgångar som kommer att ske de närmaste åren?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1322 besvarad av
den 13 juni
Svar på fråga 2000/01:1322 om pensionsavgångar inom hälso- och sjukvården
Socialminister Lars Engqvist
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att hälso- och sjukvården och ytterst patienterna ej ska drabbas negativt av de stora pensionsavgångar som kommer att ske de närmaste åren.
Margareta Cederfelt nämner i sin fråga speciellt tillgången till läkare, så jag inriktar mitt svar på dessa. Här kan man först konstatera att Sverige vid en internationell jämförelse generellt sett har en hög läkartäthet. Däremot kan det finnas bristsituationer inom vissa specialiteter och i vissa delar av landet.
Vårdkommissionen gjorde i sin rapport @ Den ljusnande framtid är vård @ (Ds 1999:44) bedömningen att man för att klara den framtida tillgången på läkare, bl.a. mot bakgrund av stora framtida pensionsavgångar, borde öka antalet platser i läkarutbildningen med 200 platser om året. En sådan utökning av utbildningsplatserna sker nu. Antalet läkare som utexamineras kommer således att om några år att öka från dagens ca 750 till ca 950 per år. Ett ytterligare stort tillskott till vården utgör läkare med utländsk utbildning. Här ökade antalet legitimationer från 266 år 1998 till 428 år 2000. För att ytterligare ta till vara den resurs som sjukvårdspersonal med utländsk utbildning utgör har regeringen vidtagit åtgärder för att underlätta för dessa att få svensk legitimation.
Grundutbildade läkare som ska bli specialister, t.ex. kirurger, utbildas på särskilda tjänster, s.k. ST-tjänster, inom landstingen. Det är ett ansvar för landstingen att utlysa ST-tjänster i sådan omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens. I syfte att utgöra ett stöd för landstingen i detta arbete har Socialstyrelsen fått i uppgift att fortlöpande ta fram underlag för bedömningen av hälso- och sjukvårdens behov av läkare, särskilt läkare med specialistkompetens, på såväl kort som lång sikt. Socialstyrelsen arbetar med att stärka denna funktion och jag bedömer att detta kommer att bidra till bättre överblick och samordning av planeringsarbetet av läkartillgången så att man kan minska risken för framtida bristsituationer.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.