pension vid avveckling av officerstjänster
Skriftlig fråga 2003/04:610 av Widman, Allan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-01-23
- Anmäld
- 2004-01-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-01-30
- Besvarad
- 2004-02-02
- Svar anmält
- 2004-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 januari
Fråga 2003/04:610
av Allan Widman (fp) till försvarsminister Leni Björklund om pension vid avveckling av officerstjänsterAv Riksrevisionsverkets rapport 2003:20 gällande Försvarsmaktens arbetsgivarpolitik framgår att så kallad särskild pension, som i omställningssyfte medgivits yrkesofficerare, inneburit mycket höga kostnader för Försvarsmakten. Bara mellan 2000@2004 uppskattas kostnaden för avveckling av 2 100 officerstjänster på dessa villkor att uppgå till mellan 4,0 och 4,4 miljarder kronor.
Enligt uppgift från RRV finns det många exempel på att personer som uppbär den särskilda pensionen fått nytt arbete. I det sammanhanget förefaller det stötande att någon samordning med ny förvärvsinkomst ej görs. Personerna i fråga uppbär alltså både särskild pension och lön från ny arbetsgivare.
Enligt uppgift från Försvarsmaktens personalavdelning används fortfarande särskild pension för att avveckla kompetens som inte bedöms vara till nytta i det framtida försvaret. Försvarsmakten anser sig oförhindrad att fortsätta tillämpa systemet åtminstone året ut.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet vilka omedelbara åtgärder hon är beredd till för att inskränka tillämpningen av särskild pension i samband med avveckling av officerstjänster.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:610 besvarad av
den 2 februari
Svar på fråga 2003/04:610 om pension vid avveckling av officerstjänster
Försvarsminister Leni Björklund
Allan Widman har frågat mig vilka omedelbara åtgärder jag är beredd att vidta för att inskränka tillämpningen av särskild pension för officerare.
Alltsedan 1985 har statens arbetsgivarpolitik i en betydande omfattning delegerats till myndigheterna. Effekterna av delegeringen har varit föremål för en översyn av Arbetsgivarpolitikutredningen. Utredningen lämnade sitt betänkande Den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten @ en samlad utvärdering (SOU 2002:32) i mars 2002. I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1, Utgiftsområde 2, avsnitt 6) @ som godtagits av riksdagen @ redovisade regeringen att den delade utredningens uppfattning att den arbetsgivarpolitiska delegeringen i grunden var riktig och borde ligga fast. Löner och andra förmåner för statens personal är därför alltjämt en fråga för arbetsmarknadens parter. Därmed är det inte möjligt för mig eller regeringen att påverka tillämpningen av det kollektivavtal som parterna slutit i fråga om särskild pension för yrkesofficerare.
Med delegeringen av arbetsgivarpolitiken följer enligt verksförordningen ett stort ansvar för myndighetscheferna. De ansvarar för myndighetens arbetsgivarpolitik. De ska därvid företräda myndigheten som arbetsgivare vilket i sin tur ställer krav på att de avtal som ingås beaktar verksamhetsintresset och kan finansieras inom ramen för myndigheternas anslag. I arbetsgivarrollen ligger också ett ansvar för myndigheterna att följa upp och utvärdera de erfarenheter som olika åtgärder ger. Möjligheten för officerare att gå i förtida pension har, i olika utformningar, funnits i mer än tio år. Enligt min mening är det väsentligt att det nu sker en samlad utvärdering av de åtgärder som vidtagits de senaste åren för att minska antalet anställda i Försvarsmakten. I anvisningarna inför 2004 års försvarsbeslut har regeringen begärt att Försvarsmakten ska redovisa en sådan utvärdering.
Den 13 oktober 1999 överlämnade Arbetsgivarverket till Försvarsmakten befogenheten att förhandla och sluta kollektivavtal om särskild pension för yrkesofficerare. Av det kollektivavtal som Försvarsmakten ingått framgår att pensionen ska minskas med arbetsinkomster i enlighet med principerna i Trygghetsavtalet. Enligt Trygghetsavtalet är arbetstagaren skyldig att lämna uppgift till Statens pensionsverk om sina inkomstförhållanden. Således finns det regler om samordning mellan den särskilda pensionen och andra inkomster. Därmed finns det också förutsättningar för att följa upp och kräva återbetalning av arbetstagaren om de regler som styr den särskilda pensionen inte följts.
Avslutningsvis finns det anledning att något beröra nuläget. Vid årsskiftet 2003/04 hade Försvarsmakten fattat ca 500 beslut gällande avgångar med särskild pension under perioden från den 1 januari till den 31 december 2004 då avtalet som reglerar dessa avgångar upphör. Hur många beslut som Försvarsmakten därutöver kommer att fatta under 2004 samt kostnadseffekten på Försvarsmakten av dessa beslut går inte att bedöma förrän myndigheten redovisat sitt underlag inför försvarsbeslutet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.