Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

patriarkala synsätt i domstolarna

Skriftlig fråga 2002/03:909 av Jönsson, Mona (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-09
Anmäld
2003-05-09
Svar anmält
2003-05-14
Besvarad
2003-05-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 maj

Fråga 2002/03:909

 av Mona Jönsson (mp) till justitieminister Thomas Bodström om patriarkala synsätt i domstolarna

Nu får vi rapporter igen om våldtäktsmål där kvinnans beteende och utseende diskuteras och gärningsmännen slipper undan både integritetskränkande frågor och straff. Rapporter från medierna som talar om att gärningsmännen allt för ofta går fria och att det är offrets trovärdighet som ifrågasätts med kränkande frågor förstärker bilden att det patriarkala synsättet fortfarande råder inom domstolarna. Flörtade hon och hade utmanande kläder så är hon en slampa och sådana får räkna med att bli våldtagna. Alltså hon har sig själv att skylla.

I många år har detta synsätt debatterats och ifrågasatts och ändå lever det vidare. Dessutom skickar samhället genom detta mycket olustiga signaler till kvinnor; att det inte är någon idé att anmäla en våldtäkt för gärningsmannen slipper undan men kvinnan riskerar att bli kränkt igen @ i domstolen. Varför är det så svårt för domstolarna att ändra sitt uppenbart manschauvinistiska synsätt och sin normbildning? Rättsväsendet har utbildats angående detta ett flertal gånger men ändå sker ingen större förändring. Vad krävs för att detta "gamla" sätt, att betrakta kvinnor som ständigt sexuellt tillgängliga, ska försvinna från domstolarna?

På vilket sett avser ministern att verka när det gäller problemet med det patriarkala synsätt som fortfarande råder i domstolarna?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:909 besvarad av

den 14 maj

Svar på fråga 2002/03:909 om patriarkala synsätt i domstolarna

Justitieminister Thomas Bodström

Mona Jönsson har frågat mig på vilket sätt jag avser att verka när det gäller det som hon beskriver som problemet med det patriarkala synsätt som fortfarande råder i domstolarna. Bakgrunden till frågan är rapporter från medierna om våldtäktsmål i vilka kvinnan har utsatts för integritetskränkande frågor och där hennes klädsel och beteende har tillmätts betydelse.

Som målsägande i en rättsprocess befinner man sig i en mycket utsatt situation. Det är naturligt att parterna strävar efter att få en så tydlig bild som möjligt av händelseförloppet. Många målsägande upplever att de blir ifrågasatta under rättegången. Situationen är naturligtvis särskilt påfrestande i mål om sexualbrott.

Det är en självklarhet att den som förhörs i en svensk domstol ska bemötas med respekt och att förhöret bedrivs under värdiga former. Domstolen har enligt rättegångsbalken en skyldighet att se till att inget onödigt dras in i målet. Vidare ska rätten vid förhör avvisa frågor som uppenbart inte hör till saken eller som är förvirrande eller på annat sätt otillbörliga. Detta innebär bland annat att rätten inte ska tillåta frågor som saknar relevans. Uppgifter som inte har betydelse för målet bör inte heller redovisas i domen. Det är naturligtvis viktigt att domstolarna är uppmärksamma på detta.

Uppgifter om kvinnans beteende före det händelseförlopp som åtalet avser eller om hennes tidigare sexuella erfarenheter har i princip aldrig någon betydelse för målet. Att tillmäta sådana uppgifter relevans kan många gånger vara ett uttryck för ett gammaldags synsätt. Kvinnans förändrade ställning i samhället de senaste decennierna måste självfallet beaktas av domstolarna. Det är viktigt inte bara för det enskilda brottsoffret utan även för allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Det är dessutom en fråga om jämställdhet mellan könen.

Sedan flera år tillbaka pågår ett arbete med jämställdhetsfrågor inom domstolsväsendet. Arbetet är inriktat på bland annat attityder och förhållningssätt. Som ett led i arbetet har jämställdhetsfrågor tagits upp i ett stort antal utbildningar som Domstolsverket har anordnat. Målet är nu att jämställdhetsfrågorna ska genomsyra all utbildning på ett naturligt sätt. Under år 2003 kommer även en utbildning med inriktning på jämställdhet och kvinnorelaterat våld att påbörjas.

Frågor om hur brottsoffer bemöts i sina kontakter med rättsväsendet har varit i fokus för regeringens arbete under senare år. Brister när det gäller bemötandet av brottsoffer är svåra att komma åt genom lagstiftning. Vad som måste komma till stånd är främst en attitydförändring hos dem som i sitt dagliga arbete möter brottsoffer. Det är oerhört viktigt att domare och andra inom rättsväsendet har kunskap om och förståelse för hur sårbar en person är efter en känsloladdad händelse. På uppdrag av regeringen har Domstolsverket nyligen utarbetat en handlingsplan för brottsofferarbetet. I handlingsplanen ingår bland annat utbildning i brottsofferfrågor för all personal inom domstolsväsendet, samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet, samverkan med ideella organisationer samt kvalitetssäkring av arbetet på brottsofferområdet.

Jag har för avsikt att noga följa utvecklingen i dessa frågor och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det visar sig behövas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.